I det andra avsnittet av Barn till varje pris? ska det handla om de biologiska banden till våra barn. Varför tycker så många av oss att det är så viktigt? Och är blod verkligen tjockare än vatten?
Vi får följa med Pia Johansson när hon besöker världens största spermabank, som ligger i Århus i Danmark. Där får vi bland annat träffa en av donatorerna, som berättar varför han är donator.
De medverkande i veckans program är:
Matilda hoppas bli gravid genom insemination i Danmark. I Danmark kan nämligen ensamstående kvinnor bli inseminerade, till skillnad från i Sverige.
Pontus och Lars visste att de ville ha barn men lyckades inte adoptera och ville inte anlita en surrogatmamma. Men så mötte de Anette och Lena.
Miamaria har redan 6 barn, tack vare ett stort antal IVF-behandlingar, nu vill hon ha ett sjunde. Men eftersom Mia-Maria nu är över 45 år, anses hon vara för gammal för provrörsbefruktning enligt svensk lag. Därför åker hon till Riga.
Samtalet som äger rum i Pias kök den här veckan kretsar kring frågan: Hur viktigt är det med biologiska barn? Gästerna är:
Claes Gottlieb, professor i obstetrik och gynekologi på Sophiahemmet i Stockholm
Claes vet allt som är värt att veta om biologi och fertilitet, det vill säga när det är för sent och hur mycket vetenskapen egentligen kan hjälpa till. Han har själv tre barn och tycker att utvecklingen har varit enorm men menar samtidigt att den största enskilda orsaken till barnlöshet är att kvinnor väntar för länge och att vi riskerar att ha en övertro på teknikens möjligheter.
Katarina Ångman, sjuksköterska, adoptivmamma till två och biologisk mamma till en
Katarina och hennes man gjorde flera försök att bli föräldrar men de stötte på patrull och efter 7 misslyckade IVF-försök väcktes tanken på adoption. Katarina och hennes man var nöjda med sina två flickor födda i Kina, när Katarina helt oförutsett blev spontangravid 42 år gammal. Omgivningen blev provocerad av att hon inte reagerade som alla förutsatte nämligen att bli överlycklig.
Mikael Jarnlo, adopterad som själv adopterat en son
Mikael är adopterad från Etiopien och har för några år sen tillsammans med sin svenska fru själv adopterat en liten kille från Etiopen. För Mikael som alltid upplevt sig en själv som en udda fågel var det viktigt att barnet var brunt. Att det är viktigt att kunna spegla sig i någons utseende för att kunna känna samhörighet.
SVT1 måndagen den 3 oktober klockan 20.00