|
|
Foto: Pressens Bild.
|
Stolt Lundqvist tog raka vägen till NHL
Publicerad 24 oktober 2005 - 12:20
Uppdaterad 24 oktober 2005 - 12:42
|
När han tog sina första steg mot Madison Square Garden var målet diffust. Mest att, som Henrik Lundqvist själv säger, "ta en tröja" redan första säsongen.
Född: Den 2 mars 1982, i Åre.
Längd: 185 cm.
Vikt: 85 kilo.
Moderklubb: Järpens IF.
Övriga: Frölunda, New York Rangers.
Meriter: VM-silver 2003 och 2004, svensk mästare med Frölunda 2003 och 2005.
Aktuell: En av få europeiska målvakter som direkt har tagit en plats i NHL utan att gå vägen via farmarligorna.
Redan där har 23-åringen från Åre gjort något som Hasek, Salo, Lindbergh och Kiprusoff aldrig klarade. -Rätt häftigt, om man tänker efter, säger han och lutar sig tillbaka i omklädningsrummet där Jaromir Jagr nyss hängt av sig skydden och där Darius Kasparaitis står med en kanelbulle i näven.
-Det här hade jag kanske inte trott. Men nu är "det här" - en plats redan från början i New York Rangers -verklighet. På en krok snett bakom Lundqvist hänger tröjan som han hade som mål att få dra på sig. Rangers klarblå, med klubbemblemet på bröstet, med nummer 30 på ryggen och med traditionen fastnystad i sömmarna. Den blev hans när försäsongslägret var avklarat, snabbare än någon kunnat kräva.
För en målvakt från Europa är det svårare än det låter.
-Det är ju tufft, säger Lundqvist.
-Steget över hit är stort.
...och resan slingrig när man väl har landat. Farmarhockey nästan obligatorisk
För så gott som alla av de europeiska målvakterna har NHL-karriären inletts långt ifrån strålkastarskenet, en resa som börjat på små landsvägar som tagit dem förbi städer som Fredricton, Milwaukee, Springfield och Cleveland, genom ligor som AHL och IHL. Det var den vyn som passerade förbi för Pelle Lindbergh, Tommy Salo, Johan Hedberg och Tommy Söderström, och svenskarna är långt ifrån några undantag: * Dominik Hasek gjorde två säsonger i Indianapolis innan Chicago vågade ge honom en ärlig chans. * Tjeckiske World Cup-målvakten Tomas Vokoun spelade 94 matcher i IHL och AHL innan han slog sig in i Nashville säsongen 1999-2000. * Finländske stjärnan Miikka Kiprusoff tillbringade två år i Kentucky Thoroughblades innan San Jose ens ville testa honom. Henrik Lundqvist kom till Manhattan. Ställde in trunken och blev kvar. Där har han tänkt att stanna.
-Det är ju i NHL man vill vara, säger han.
-Alla de bästa spelarna är ju här. Men det gör ju att konkurrensen är stenhård. Det är klart att jag är nöjd hittills, men det gäller också att ligga i för att behålla det här. I en sån här liga finns det alltid folk som trycker på underifrån och som konkurrerar. Officiellt är Lundqvist fortfarande andremålvakt efter Kevin Weekes, men matcherna och spelet har visat att ordningen inom en rimlig framtid kan vara omkastad. Rangersforwarden Michael Nylander är imponerad, men inte förvånad:
-Den internationella rutinen hade han redan när han kom hit. Han har ju spelat i ett par VM och vunnit två SM-guld med Frölunda. Han är ju redan etablerad. Hyllar de andra
Av Rangers tio matcher hittills i höst har Lundqvist stått i sex. Räddningsprocenten på 93,6 ger honom en åttondeplats i NHL:s målvaktsliga - före namn som Vokoun, Robert Luongo och Kiprusoff. Själv är Lundqvist ödmjuk. I omklädningsrummet efter varje seger säger han saker som nordamerikaner vant sig vid att höra från sina svenska importer. Som:
-Killarna har spelat jättebra framför mig.
Och:
-Hela laget har spelat med självförtroende.
Eller:
-Som målvakt kan du slappna av när alla jobbar så hårt. Men någonstans bakom de mjuka skydden och inlindade orden finns också en stolthet. Henrik Lundqvist tog sin tröja. Snabbare än Hasek, Kiprusoff, Lindbergh och Salo. TT |
SVT Play
