Fyra kvar för Holm

Fyra tävlingar till. Sedan är höjdhoppskarriären över för Stefan Holm. I alla fall om han vinner.
-Det vore perfekt att avsluta med en seger i GP-finalen. Annars får jag väl ordna något på hemmaplan efteråt, säger Holm.

När årets Finnkamp drar i gång i Helsingfors på fredagskvällen gör Stefan Holm sin 472:a tävling i karriären, sin 15:e Finnkamp.

Egentligen skulle ju karriären redan vara över. Planen var att sluta på topp, som den förste höjdhopparen som lyckats försvara ett OS-guld. Men så kom en ny, tung, fjärdeplats i ett stort mästerskap.

Och 32-årige Holm hoppar vidare. Inte för att han har något kvar att bevisa, utan för att han gärna vill sluta med en seger.
-Det kändes riktigt tungt efter OS, särskilt så länge jag var kvar i Peking, säger han.

-Men när jag vaknade upp hemma första gången, då kändes det att jag inte kunde göra något åt det som hänt. Jag kunde inte hoppa om de där hoppen hur gärna jag än skulle vilja.

Kan avsluta i Karlstad
Precis som efter de tidigare fjärdeplatserna, som i Sydney-OS för fyra år sedan och i VM i Osaka i fjol, gäller det att snabbt sätta upp nya mål. Om än bara för ett par-tre veckor till.

-Till exempel vore det kul att få avsluta min Finnkampskarriär med en seger. Jag har bara vunnit fem gånger, även om jag inte förlorat mot en finländare sedan 1996.

Efter Finnkampen väntar galorna i Lausanne och Dubnica innan det om två veckor är dags för säsongsavslutningen, GP-finalen i Stuttgart. Där vill Holm kröna karriären med en sista seger.

Och blir det inte vinst där, går det kanske att ordna på hemmaplan, antyder Holm.

-Jag har lite funderingar på att avsluta i Våxnäshallen i Karlstad, det var där allt började.

Den gången slutade det med nytt personbästa, 1,40, och en fjärdeplats.

När karriären går mot sitt slut har Holm hoppat 2,40 inomhus och tidigare i år förbättrade han sitt personliga utomhusrekord till 2,37. I OS-finalen tog han 2,32 och var bara en hårsmån från att klara 2,36 och säkra medalj.

Skavanker
Det skvallrar om att Stefan Holm fortfarande har kapacitet att slåss om medaljerna. Men 32 - och ett halvt - år gammal har kroppen börjat säga ifrån. En ömmande fot, småskavanker här och där och motivation som inte riktigt räcker för en satsning mot exempelvis VM i Berlin nästa år.

Utan motivation blir det inga segrar. Och utan vinstchanser är den aktiva karriären över.
-Kan jag inte vara med och slåss med de bästa får det vara. Visst, jag skulle säkert kunna göra Finnkampen ett par år till.

TT

• Tweet