Chrunak: "Snart smäller det"
Publicerad 22 juli 2009 - 22:46
Uppdaterad 23 juli 2009 - 09:43
|
"Take your marks." Ja, snart smäller det, i Roms VM-bassäng. Bara några få insimningar kvar, sedan är det upp till bevis.
SVTs expertkommentator om simningens värld.
Dag ett blir en tuff öppning för en av de "heta" svenska simmarna. Sarah Sjöström inleder dag ett med, 100 fjärilsim försök och semifinal, samt 4x100 frisim. Vågar man ställa över Sarah i lagkappsförsöken, med tanke på hennes 1oo fjärilsim? Gör man det, är risken stor att det inte blir någon final. Å andra sidan, så blir det tuff press på övriga tjejer, som då kanske lyfter. På söndag vet vi. Bara några insimningar kvar. Ja, hur tänker man då,som aktiv, som ledare. Som aktiv, har jag ingen egen referens att gå tillbaka till. Min egen simförmåga räckte till simborgarmärket och ett DM-brons i vattenpolo. Som ledare däremot, har jag massor med minnen från "de sista dagarna, de sista timmarna" inför ett stort mästerskap. Jag sov aldrig. Aldrig är väl en viss överdrift, men jag sov väldigt lite. Det vändes lagkappsuppställningar . Det fladdrade öppningstider. Det analyserades sprint tider från träningen. Det hissades den svenska fanan. Det sjöngs nationalsång. Det drömndes, men allting i vaket tillstånd och allt skedde inne i mitt huvud. Stress? Javisst, men en väldigt positiv stress, upplevde jag det som. Ett fantastiskt rus, att få vara med på ett hörn och representera Sverige. Jag var alltid övertygad om att vi skulle slå världen med häpnad. Aldrig orolig?. Jo men visst. Det fanns också en mardröm, i vaket tillstånd. Någon kunde bli sjuk. Just nu, bara några dagar före "Take your marks". Speciellt tufft vid OS. Vad säger man som ledare? "Krya på dig och välkommen tillbaka om fyra år!". Kanske inte det, precis, men det var alltid svårt att hantera. Jag minns några "hemska" tillfällen. Inför OS i Moskva. Veckan före avresan. Pelle Holmertz skar upp benet på en bassängtrappa i Finland. Han fick sys med flera tusen stygn, eller i varje fall 38. Han tog silver på 100 frisim. Frukost i Brasilien. Första dagen av VM i Rio de Janeiro. Anders Holmertz skulle krossa alla på 200 frisim. Han såg onaturligt laddad ut på frukosten. Sa inget. Såg nästan ut att vara i en anna värld. Det var han också. Tillbaka på rummet, efter frukosten, kunde han knappt ta sig till sängen. Han hade fått en infektion på balansnerven. Han kom aldrig till start. Inför OS i Sydney. Johanna Sjöberg hade avslutat lägret i Adeleide, med att simma en 50:a fjärilsim, klart under världsrekordfart. Jag minns jublet i hallen. Samma morgon som 100 fjärilsim skulle simmas, kommer Johanna till frukosten med södra halvklotets värsta förkylning. Hon gick inte till final. Jo, så nog drömmer/mardrömmer man både om "Du gamla du fria." och om sjukdomar, de sista dagarna inför ett stort mästerskap. På söndag börjar det. Jag hoppas verkligen att alla svenska simmare är friska. I sådant fall kommer Tessan att ta medalj och vi kommer att få se ett antal svenska rekord. Vi ses och hörs från simbassängen i Rom Hans Chrunak |