Kommunerna rasar mot arenakraven

Publicerad 23 oktober 2011 - 09:00
Uppdaterad 23 oktober 2011 - 21:04

Arenaboomen de senaste tio åren har gjort att kommunerna har hamnat på rejäl kollisionskurs med förbunden och klubbarna.
SVT Sports granskning avslöjar att flera av Sveriges ledande kommunpolitiker kräver att arenakraven sänks. Annars riskerar deras områdes elitidrott att slås i spillror.
-Det är lätt att ställa krav när man själv inte tänkt investera, säger en ordförande för en kommunstyrelse.

Aldrig tidigare har landets kommuners åsikter om elitförbunden och elitklubbarnas krav kartlagts. Det har SVT Sport nu gjort och den unika enkätundersökningen visar att många av kommunerna i Sverige är djupt oroade över kraven. Krav som riskerar att knäcka deras ekonomi.

"Varför ska det vara samma krav i vår kommun som i Barcelona när det gäller fotboll? Verkligheten ser något annorlunda ut och därför blir dessa lyxarenor rätt överdimensionerade i vår verklighet", skriver en upprörd KS-ordförande.

Oro för höga kostnader
Många uttrycker också en oro för att kraven på upprustningar och kostnaderna för att driva arenorna går ut över barn- och ungdomsidrotten.

Men situationen är faktiskt värre än så. Många kommuner, totalt 35 stycken i undersökningen, svarar att driftskostnaderna i kommunernas arenor är ett problem för den kommunala kärnverksamheten.

"Investeringsbehoven för arenor på mindre orter kommer inte kunna täckas av föreningarnas publikintäkter, vilket medför att kommunen måste finansiera blivande underskott. Detta i konkurrens med kommunens egentliga uppdrag avseende vård, skola och omsorg!!"

"Svårt att fatta beslut"
Men frågan om vad skattepengarna ska läggas på är svårare än så. En ordförande i Mellansverige uttrycker sig så här:

"I kommuner med ekonomiska problem, dvs flertalet av Sveriges kommuner, blir det svårt att prioritera stora byggnationer som sällan eller aldrig blir lönsamma. Men om man har ett elitlag får man förmoda att den sporten har en stark förankring i kommunen och då blir det också svårt att fatta beslut som riskerar att sänka denna sport".

104 av 229 svarande kräver att elitklubbarna och specialförbunden tar ett större eget ekonomiskt ansvar för arenabyggen. Många hävdar att bristande publikintresse gör att ekvationen med upprustningar inte går ihop.

"Det krävs fler platser än vad som kommer på matcherna och inga dispenser ges. För vår del har vi en fullt acceptabel hall för antalet åskådare ur kommunens synvinkel. Det går inte att trolla fram nya arenor".

Småkommuner hindras
Många oroas över kostnader för belysning, nya läktare som överstiger publikkapaciteten, restaurangkrav och överdimensionerade pressrum som inte skulle fyllas. En är väldigt missnöjd med att ekonomiskt pressade småkommuner hindras från att vara med i elitsammanhang eftersom kraven blir omöjliga att leva upp till.

"Förbunden ökar kraven så att små kommuner med begränsade möjligheter diskvalificeras för att kunna nå elitnivå. Förbunden ställer högre krav på arenor än den sportliga prestationen."

FAKTA OM GRANSKNINGEN:

* Kommunstyrelsens ordförande i 229 av 290 kommuner svarat på vår enkät.

*Svarsfrekvens: 79%

* Mer än hälften (117 stycken kommunstyrlseordföranden) säger att frågan om sportarenabygge varit eller är aktuell under 2000-talet.

* Och i de kommuner frågan har varit eller är aktuell, säger mer än hälften av kommunstyrlseordföranden att de är oroade över kraven som riktas från elitklubbar och specialförbund - som tex Fotbollförbundet mfl.

I faktiska tal är det kommunstyrlseordföranden i 61 kommuner som uttrycker sin oro. Många säger att oron framför allt handlar om kommunens ekonomi. Flera (34 stycken KS ordförande) upplever också att elitklubbarnas krav går ut över barn- och ungdomsidrott.

* 50 stycken kommunstyrlseordföranden tycker också att arenakraven är orimliga.

* Och i de kommuner där frågan om arenabygge varit aktuell säger närmare 90 procent av kommunstyrlseordföranden att elitklubbar och specialförbund måste ta ett större EGET ekonomiskt ansvar för arenabyggena, I faktiska tal är det 104 KS ordförande som tycker så.

Johannes Lindström
Mattias Sandberg

Kung Alfie hyllar kronprinsen

Tre Kronor och Ottawas lagkapten Daniel Alfredsson ser sig själv i Gabriel Landeskog.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.