Hårdare tag mot ekonomiska äventyr
Publicerad 18 maj 2007 - 10:42
Uppdaterad 18 maj 2007 - 10:49
|
Det behövs en kritisk person i ledningen. Någon som kan säga nej till äventyrliga ekonomiska lösningar. Men sådana personer blir sällan populära i en idrottsförening. Det ligger i sportens natur att chansa ibland.
Skattehärvan i IFK Göteborg |
På onsdag inleds rättegången om misstänkta ekonomiska brott inom IFK Göteborg. Förre klubbdirektören Mats Persson och förre kassören Jan Nilsson är åtalade för bland annat grovt skattebrott i samband med att Peter Ijeh värvades till klubben hösten 2003. IFK-spelaren Stefan Selakovic är åtalad för en mindre roll, som bland annat innefattar grovt penninghäleri. Alla tre nekar till att ha gjort något brottsligt. Nu ska Göteborgs tingsrätt göra sin bedömning. Samtidigt har Riksidrottsförbundet, RF, beslutat att idrotten själv ska ta hårdare tag mot ekonomiskt fiffel. Varje specialförbund inom RF måste införa regler om bestraffning av den som begått oegentligheter "som allvarligt skadat idrottens anseende". Det kan vara en förening, en person som företräder föreningen, eller en enskild idrottsutövare. Även ett helt specialförbund (till exempel fotbollförbundet) kan straffas. Tanken är att idrotten ska lägga hårdare krav på sig själv än de strikt juridiska. -Man kan allvarligt skada idrottens renommé även om man blir frikänd i sista rättsliga instans. Även att befinna sig nära gränsen till det otillåtna kan skada idrottens trovärdighet så allvarligt att vi kan tycka att det bör beivras inom idrottens regelverk, säger Jerker Löfgren, juridikansvarig i RF:s styrelse, till TT. Löfgren tror att många ekonomiska upplägg av tvivelaktig karaktär föregås av en bristande självkritik inom föreningen. -Man vill inte ställa de riktigt skarpa frågorna om detta är tillåtet eller inte. Man vill så gärna att det ska funka. -Jag tror att en viktig faktor är att i en ledningsgrupp ha någon som har ett väldigt skeptiskt förhållningssätt till alla äventyrligheter som inte är noggrant prövade. En controllerfunktion, som ställer initierade frågor och inte nöjer sig med annat än ett fullständigt svar. Men det är inte alltid man vill ha det. Nej-sägare är obekväma, säger Jerker Löfgren. Forskaren Björn-Anders Larsson på Idrottsekonomiskt centrum har liknande tankegångar. -Den som bråkar i de här frågorna, med skatter, kan betraktas som "han fattar inte hur det går till, han är ingen realist", säger Larsson. Samtidigt kan idrottsfolk vara mer frestade än andra att ta till lösningar som möjligen inte är korrekta. -Det ligger inbyggt i tävlingssportens offensivlusta och framåtanda att chansa ibland, anser Björn-Anders Larsson. Idrottsrörelsen har också varit van att till stor del sköta sig själv. -Idrotten har många egna regler och principer. Men man har inte varit van att bli granskad utifrån, inte i något avseende. Idrotten ansågs per definition göra nytta i samhället. Den säger sig skapa hälsa och glädje, den håller ungdom borta från bus och bråk, och den ger ära och berömmelse åt Sverige, säger Björn-Anders Larsson. Nu ska idrottsrörelsen själv ta itu med det man kallar "ekonomisk dopning". Den 1 juli 2008 ska alla specialförbund ha regler för hur sådant ska bestraffas. TT |
SVT Play
