Några av förändringarna som genomförs när det nya fördraget börjar gälla, enligt plan den 1 januari 2009.

• EU får en "utrikesminister". Titeln blir EU:s höge representant för utrikes- och säkerhetspolitik.

• Europeiska rådet, ländernas stats- och regeringschefer får en ordförande, president, som kan sitta högst fem år.

• Majoritetsbeslut införs på fler områden för att få en smidigare beslutsprocess. De nya röstreglerna med dubbel majoritet kommer inte att användas fullt ut förrän 2017. De innebär att 55 procent av staterna, med 65 procent av befolkningen, måste rösta för ett förslag för att det ska gå igenom.

• De nationella parlamenten får lite mer inflytande eftersom de kan skicka tillbaka förslag till EU-kommissionen, om en majoritet av parlamenten stödjer detta.

• EU-medborgarna kan genom att samla in en miljon namn förmå EU-kommissionen att ta upp en särskild fråga.

• EU-länderna ska ställa upp solidariskt om något land har stora problem med sin energiförsörjning.

• Grundläggande, juridiskt bindande rättigheter för medborgarna införs, men
Storbritannien och Polen får undantag.

• Om ett medlemsland blir attackerat av terrorister ska de andra medlemsländerna ställa upp solidariskt.

• Det blir möjligt för ett medlemsland att lämna EU.

• Till skillnad från det tidigare förslaget om en ny konstitution har EU-symboler som flagga, motto och nationalsång tagits bort. Dessutom har namnet ändrats till reformerat fördrag.

• För att fördraget ska kunna träda i kraft måste varje EU-land godkänna det på hemmaplan, vilket är tänkt ska under 2008.

• I de flesta fall kommer de nationella parlamenten att ratificera. Endast Irland har sagt att det blir folkomröstning.

• Den svenska regeringen ska snart skicka ut en promemoria på remiss, som ett första steg i ratificeringsprocessen. I november nästa år väntas riksdagen fatta beslut om fördraget.

• Om tidsplanen håller träder fördraget i kraft den 1 januari 2009, ett halvår innan Sverige tar över som EU:s ordförande.

• Förlagan till det reformerade fördraget - förslaget till ny EU-konstitution, som skrevs under i Rom 2004 - har redan godkänts av 18 EU-länder, som nu måste göra om proceduren. Sverige hörde till de länder som lade ratificeringen på is när det blev nej i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna 2005.