hem | kultur & nöje | vetenskap Regioner

För att kunna se denna sida korrekt behöver du installera ett Flash-plugin i din webbläsare. Information om hur du går tillväga finner du på svt.se/hjalp.

EU blickar mot Prag efter Irlands ja

Rapport
Publicerad 3 oktober 2009 - 17:48
Uppdaterad 3 oktober 2009 - 17:59

Det blev ett rungande ja i Irlands andra folkomröstning om EU:s nya fördrag. Nu ökar trycket på Tjeckiens president Vaclav Klaus att fatta pennan och skriva på.

Lissabonfördraget

När 38 av 43 valkretsar var färdigräknade hade 66,8 procent av väljarna sagt ja. En helomvändning jämfört med förra folkomröstningen i juni 2008, då drygt 53 procent sade nej.
Den andra folkomröstningen har hållits i ett bistert ekonomiskt klimat, vilket tros ligga bakom att det blev ett så starkt ja. Liksom att Irland fått garantier om att kunna behålla sin EU-kommissionär, militära neutralitet, abortlagstiftning och skatteregler.
Ja-sidans främsta argument har varit att Irland inte har råd att bli en isolerad ö i EU. Premiärminister Brian Cowen och de största oppositionspartierna har blivit bönhörda när de vädjat till väljarna att inte låta folkomröstningen bli en missnöjesprotest mot regeringen.

Suck av lättnad
Runt om i EU:s huvudstäder dras djupa suckar av lättnad. En rejäl sådan hördes i Rosenbad, där statsminister Fredrik Reinfeldt, EU:s nuvarande ordförande, nu slipper ta hand om krisbehandlingen efter ett nej.
-Det är en bra dag för Europa. Det har varit en lång resa, sade Reinfeldt.
Men han vet att resan inte är slut än. Först måste presidenterna i Polen och Tjeckien godkänna fördraget. Lech Kaczynski har lovat att göra det så snart Irland sagt ja, men Tjeckiens EU-skeptiske president Vaclav Klaus låter övriga EU sväva i ovisshet.
I veckan har dessutom en grupp tjeckiska senatorer krävt att författningsdomstolen ska granska fördraget en gång till, vilket gör att ratificeringen drar ut på tiden.
Fredrik Reinfeldt försökte på lördagen nå Klaus utan att lyckas.
-Vi ska göra allt vi kan för att få fördraget på plats, sade Reinfeldt.

Nya toppjobb
På onsdag möter han EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Tjeckiens premiärminister Jan Fischer i Bryssel. Dessutom åker EU-minister Cecilia Malmström till Prag på torsdag.
Tanken med Lissabonfördraget är att beslutsfattandet ska fungera smidigare. En synlig effekt blir också att nya toppjobb inrättas. Kampen om vem som ska bli ny permanent ordförande för EU:s stats- och regeringschefer och "utrikesminister" lär få högre intensitet när Irland sagt ja.
EU-parlamentet får mer att säga till om när fördraget träder i kraft, vilket i högsta grad gäller EU-parlamentarikerna Marit Paulsen (FP) och Isabella Löwin (MP) i jordbruks- respektive fiskeriutskottet.
Och piratpartisten Amelia Andersdotter och socialdemokraten Jens Nilsson kan göra sig beredda att inta de extra platser som Sverige får i EU-parlamentet.
Men de ska nog vänta med att boka biljett tills de säkert vet att Vaclav Klaus gett upp sitt motstånd.

Fakta: Lissabonfördraget

Lissabonfördraget kompletterar och ändrar de tidigare fördrag som fungerar som EU:s "grundlag". Några effekter blir:

• En "president", vald av EU-ledarna på 2,5 år, leder toppmöten och representerar unionen internationellt.

• En "utrikesminister" samordnar unionens utrikespolitik.

• EU-parlamentet får mer makt, medan ländernas vetorätt minskar, bland annat på rätts-och migrationsområdet.

• Nya regler för majoritetsbeslut i unionen: minst 55 procent av länderna, som representerar 65 procent av befolkningen.

• EU:s stadga för medborgerliga rättigheter blir juridiskt bindande.

• Medborgarinitiativ: en miljon EU-medborgare kan uppmana EU-kommissionen ta fram förslag i en fråga.

• En majoritet av nationella parlament kan skicka tillbaka kommissionsförslag som inkräktar på deras suveränitet.

• Det blir möjligt för ett land att lämna EU.

• EU-parlamentet ska bestå av 750 ledamöter och talman. Sveriges ledamöter ökas från 18 till 20.

Källa: TT

TT

Toppnyheterna

Har du koll på nyheterna?

Testa kunskaperna i veckans nyhetsquiz.

Svält kan lindra cancer

Några dagars bantning kan hindra tumörers tillväxt, visar forskning på möss.

Republikansk kamp kan pågå länge

Det var tänkt att mångmiljonären Mitt Romney skulle få en behaglig februari med vinster i flera republikanska nomineringsval. Nu är den bilden raserad. Nu träder en ny konservativ utmanare fram. Och kampåen om väljarna kan fortsätta länge till.

#nyhlab

Foto: Carl-Johan Söder/SVT

Nyhetslabbet - vi testar dina nyheter!

Följ bloggen bakom Nyheternas interaktiva livesändningar!

Sociala medier

Nyheter på Twitter

SVT Nyheter tar emot tips och tipsar om nyheter på microbloggen Twitter.

Utrikesreportage

Syrien: Journalister hårdbevakas

Här hittar du aktuella reportage från vår utrikesredaktion.

SVT2 9-12, Kunskapskanalen 12-16

Fredag 10 februari

11:40 - 16:00 Riksdagens framtidsdag
Seminarier från den 26 januari om framtidens resurser, it och hälsa.

Rapport

Rapports nyhetsankare. Foto: SVT

Rapport - största nyhetsprogrammet

Möt redaktionen bakom Sveriges största nyhetsprogram Rapport.

Gomorron Sverige

Gomorron Sverige

Dagsaktuella gäster, recensioner, recept och mycket mer hittar du hos Gomorron Sverige.

Korrespondenterna

Foto: SVT

Gryning i Rangoon?

Korrespondenternas Bengt Norborg och Marco Nilson har rest i hemlighet i det slutna Burma. Oppositionen och de unga tror på fram-tiden igen efter 50 år av diktatur. I en exklusiv intervju kallar presidentens rådgivare den demokrat-iska processen oåterkallelig och vädjar om omvärldens stöd. Men är Burma verkligen på väg mot demokrati? Eller är det bara en ny nyck från en av världens mest hårdföra diktaturer?

Onsdag 8/2 SVT2 kl 21.30
Repris 10/2, 11/2, 12/2

Grafik

Foto: SVT

Det nya Afrika

SVT:s interaktiva grafik ger dig sammanhangen och samlar nyheter och inslag om Afrika.

Alternativ bild för flash innehåll.
Hanna Hellquist, programledare i Morgonpasset i P3. Foto: Ellen Andersson / P3 Nyheter

Den omtalade hashtaggen Hanna Hellquist har skapat en twitterstorm efter ett uttalande om sexism.

Senaste nyheterna
Josephine Forsman. Foto: UR

Seriestart: Låtarna som förändrade musiken I UR:s nya serie listar Josephine Forsman de viktigaste låtarna i populärmusikens historia.