Island försöker lugna omvärlden

Publicerad 7 januari 2010 - 12:07 Uppdaterad 4 februari 2010 - 15:11

Medan isländska politiker på torsdagen gjorde allt för att lugna utländska fordringsägare visade opinionsmätningar ett bestämt "Nei! " till att betala nerlagda Icesaves - Landsbankis internetbaserade tjänst för utlåning av pengar - skulder.

Sent i onsdags kväll höll Islands utrikesminister Össur Skarphedinsson telefonöverläggningar med sin brittiska kollega David Milliband. Konflikten gäller kraven på att Island ska ersätta brittiska och nederländska sparare och är en förutsättning för att Island ska få välbehövliga lån, bland annat från Sverige, för att ta sig ur krisen.

Några kommentarer har inte kommit efter mötet men Skarphedinsson sade tidigare att hans främsta syfte var att försäkra britterna om att president Ragnar Olafur Grimssons beslut att lägga in veto mot den så kallade Icesavelagen "absolut inte innebär att vi inte tänker betala våra skulder".

Burdusa uttalanden
Men Skarphedinsson vill också kritisera den brittiska regeringen för dess "konfrontationspolitik".

-Den djupa recessionen i förbindelserna med Storbritannien kan bara lösas med traditionella diplomatiska metoder och inte med burdust ensidiga uttalanden, sade Skarphedinsson.

Han troddes syfta på hur Storbritannien, med hänvisning till de brittiska terrorlagarna, frös isländska tillgångar i Storbritannien när krisen kulminerade.

Oklar väljarstämning
Även presidenten uttalade sig för utländska medier och betecknade ilskna brittiska och nederländska kommentarer till hans veto som "missuppfattningar".

-Att vi inte skulle vilja hedra våra åtaganden är fullständigt fel, sade Grimsson till BBC, och hänvisade till en lag han undertecknade i somras som fastställer just detta.

Den senaste veckan har namninsamlingar och demonstrationer krävt att Grimsson skulle överlämna Icesavefrågan till en folkomröstning. Hela 58 procent av islänningarna tänker enligt opinionsmätningsinstitutet MMR rösta nej i den folkomröstning som enligt planerna ska hållas 20 februari.

Men en något färskare Gallupundersökning visade att en knapp majoritet på 51 procent anser att presidenten borde ha undertecknat lagen och 53 procent säger att de tänker rösta ja till lagen i folkomröstningen. Det kan tyda på att motståndet mot lagen börjat mjukna under intryck av den hårda press som Island utsätts för.

TT

• Tweet