|
|
Alltinget under dagens debatt
Foto: Scanpix
|
Isländsk folkomröstning efter maratondebatt
|
|
Publicerad 8 januari 2010 - 21:16
Uppdaterad 4 februari 2010 - 15:07
|
Island ska genomföra en folkomröstning om den omstridda Icesave-lagen senast den 6 mars. Det beslutade alltinget, den isländska riksdagen, efter en maratondebatt på fredagen.
• Icesave var en internetbank ägd av isländska Landsbanki, inriktad främst på den brittiska marknaden. • När Icesave inställde verksamheten i oktober 2008 svarade den brittiska regeringen med hjälp av de brittiska terrorlagarna att frysa alla isländska tillgångar. • Storbritannien, Nederländerna och Tyskland krävde att Island skulle ersätta spararna som uppgavs ha förlorat omkring fem miljarder dollar. • Kravet kopplades snabbt samman med Islands begäran om miljardlån från Norden och Internationella valutafonden IMF. • En uppgörelse om Icesave ställdes senare som villkor för lånen. • De politiska lösningen blev en lag som godkändes av det isländska parlamentet alltinget i augusti i fjol men förkastades av Storbritannien och Nederländerna. En ny version röstades slutligen igenom 30 december 2009. • President Olafur Ragnar Grimsson valde dock den 5 januari att inte skriva under lagen. • Beslutet innebär att lagen i enlighet med konstitutionen börjar gälla provisoriskt i väntan på en folkomröstning. TT Regeringen lade fram förslaget till folkomröstning om Icesave-lagen inför alltinget som inkallats tre veckor innan den ordinarie vårsessionen skulle börja. Efter en maratondebatt sade samtliga 49 närvarande av de 63 ledamöterna ja till förslaget. -Jag har full tillit till de isländska väljarna och vet att de kommer att fatta rätt beslut, sade statsminister Johanna Sigurdardottir under debatten. Fyrtio miljarder
Icesave-lagen anger hur krisdrabbade Islands skulder till Storbritannien och Nederländerna ska regleras. Skulden uppstod då britterna och holländarna betalade ut insättningsgarantier till egna medborgare som förlorat tillgångar när isländska Icesave kollapsade i finanskrisen hösten 2008. Enligt lagen ska motsvarande 40 miljarder svenska kronor betalas i kompensationer till banksparare. Osäkert läge
Sverige är tillsammans med övriga nordiska länder med och finansierar Internationella valutafonden IMF:s stödprogram till Island på totalt 10 miljarder dollar, ett program som sjösattes när Islands banksystem hade brutit ihop. En första utbetalning av IMF-lånen på 300 miljoner euro gjordes i december. Men nästa utbetalning hänger nu i luften sedan Icesave-lagen stoppades av president Olafur Ragnar Grimsson i veckan. En färdig uppgörelse om Icesave-notan är avgörande för Island på många sätt. De nordiska länderna kräver att Icesave-uppgörelsen ska vara klar för att betala ut mer av de utlovade lånen, och IMF kräver i sin tur att de nordiska länderna är med på banan för att göra utbetalningar. Kastades in i ny kris
När presidenten i veckan vägrade underteckna lagen kastades landet in i ny kris. Regeringen befarar att Islands internationella anseende och möjlighet att bli EU-medlem därmed hänger på en tunn tråd och gör allt för att rädda vad som räddas kan. -Det är klart att Island kommer att leva upp till sina internationella åtaganden, försäkrade finansminister Steingrimur Sigfusson på fredagen efter att ha talat med sina kollegor i Oslo och Köpenhamn. Samtal med Anders Borg
I torsdags talade Sigfusson även med finansminister Anders Borg i telefon. Efter de kontakterna är det klart att de nordiska länderna står fast vid sina lånelöften till Island. -Vi litar på att den isländska regeringen kommer att fullfölja sina internationella åtaganden, sade Kjetil Elsebutangen, talesman för Norges utrikesdepartement, till TT. IMF-lånen betalas ut portionsvis efter utvärderingar gjorda av valutafondens tjänstemän. En sådan utvärdering skulle vara klar i januari, men nu kan tidpunkten förskjutas av att man inväntar resultatet av folkomröstningen. TT |
SVT Play
Lördag 26 maj 2012
