SVT:s läsare chattade med hjälpexpert

Publicerad 15 januari 2010 - 22:26 Uppdaterad 18 januari 2010 - 10:32

SVT:s läsare fick chansen att ställa frågor till Johan von Schreeb som har arbetat med katastrofhjälp på många platser i världen. Han var med och startade Läkare utan gränser i Sverige och i dag forskar och undervisar han om internationell katastrofhjälp på Karolinska institutet i Solna utanför Stockholm. Dessutom ska han inom en snar framtid resa till Haiti för att hjälpa till.

Sebastian: Vilka samordnar en sådan här insats? Det skickas ju hjälp från alla håll!

Johan von Schreeb: Hej Sebastian Det är FNs ansvar att koordinera i samråd med det drabbade landets regim, i detta fall finns det inte så mkt kapacitet från Haitis sida så det kommer att vara en grannlaga uppgift för FN



Nicklas: Vem bestämmer på Haiti om inte regeringen kan bestämma?

Johan von Schreeb: Det är en bra fråga, sannolikt kommer vi se att världssamfundet och kanske även USA kommer ta över viktiga samhälss funktioner som säkerhet. Redan nu sköts flygplatsen av amerikaner



Karin: Var börjar man när man kommer med hjälpsändningar?

Johan von Schreeb: behovsbedömning för att kartlägga och prioritera exempelvis måste man vet hur många som är drabbade. Paralellt med detta måste inleda arbetet med att få fram vatten, hygien, mat, tak över huvudet samt säkerhet



moderator: Hej och välkomna! Som ni ser är chatten nu igång. Ni är nu välkomna att ställa era frågor. Håll dem gärna tämligen korta och håll god ton.



morran: när ska du åka till haiti?

Johan von Schreeb: jag väntar på besked från Läkare Utan Gränser som nu jobbar hårt med att kunna ta emot fler personal men innan dess måste säkerhet och möjlighet att arbeta skapas



Chalie: Du påstår att inte döda kroppar sprider smitta, räknar du då bort råttor och andra gnagares smittobäringsfunktion? Chalie

Johan von Schreeb: Döda människokroppar är det jag avser och vilket är det stora problemet. Det är dessutom inte jag som påstår utan det finns tydligt dokumenterat att döda kroppar inte är en smittokälla men däremot en sanitär olägenhet som skapar hemska lukter



Arvid Edberg: Vad kan vi vanliga personer göra för att hjälpa till? Ska man skänka pengar, och till vilka hjälporganisationer bör man ge till? MVH Arvid Edberg

Johan von Schreeb: Framförallt är det viktigt att visa att vi bryr oss, och det är min erfarenhet att det finns stark internationell medmänsklighet. Jag har jobbar med Läkare Utan Gränser i 20 år och vet att de är en mkt bra organisation, så jag kan rekomendera stöd till dem



eva: Eftersom det, som du säger, skapar trauman när man massbegraver människor - varför är inte en del av biståndssändningarna liksäckar, typ sådana man använde i Thailand efter Tsunamin?

Johan von Schreeb: Liksäckar är en mkt viktig vara att ha till hands och används, just här kan det ha varit svårt att få ut dem. Men de tar bort lukter och förhindrar flugor



Claes Fröling: Varför skickar man inte B52 bombare över området, nu inte med bomber, utan med bröd enär det inte är framkomligt med fordon på mark.Normalt kan ju kriksmakten reagera oerhört fort när det gäller bombangrepp.Måste varje insats vara fruktansvärt effektiv??

Johan von Schreeb: Det är ett geografiskt avgränsbart område som drabbats och riskerna med matbombningar är att det skapar kaos och säkerhetsproblem. I Södra Sudan användes det regelbundet och ett stort problem man då spg var att maten togs om hand av soldater och inte nådde de drabbade



kenta: Är Fritidsledare och har jobbat i 20 år. är villig om det behövs att hjälpa till med min kunskap till barnen. Har b ra kunskap i engelska.

Johan von Schreeb: Tack för att du vill hjälpa till. Det är dock viktigt att ha specifik utbildning för att kunna klara av den extremna situation som råder, det är lätt att bli paralyserad vid åsyn av kaoset. Sen är det i dagslägetr mest brist på expertkunskap inom snäva områden, man försöker också ta hjälp av lokala resurser som lärare



Daniel: går det undvika epidemier när det är så varmt

Johan von Schreeb: Det går att undvika om man ser till att folk inte t5rängs ihop och att det finns rent vatten och toaletter



Tania Oyarzo: Hej Johan och tack for dina klara och kloka ord på Sveriges Nyheter i afton. Jag är musiker och skriver från Danmark där jag är igång med att arrangera ett litet projekt med pengainsamling till Läkare utan gränser som ändamål. Med tanke på situationen i Haiti lyder min fråga: var ligger den största ekonomiska behoven just nu? Och hur kan vanliga individer bidraga på bästa sätt till det arbete som görs just nu i Haiti? Många diskussioner om vem man ska ge sina pengar till pågår (Röda korset, Läkaren utan Gränser, etc)... En stor hälsning och tack för den fina instats du gör för världen. Tania

Johan von Schreeb: Tack för ditt stöd! Det är skönt att känna att människor så långt från katastrofen bryr sig, det inger hopp. Jag har 20 års erarenhet av jobba med läkare Utan gränser och har fullt förtroende för dem. Så mitt råd är att skänka till dem. Tack



Catharina E U: Används närheten till grannlandet Dominikanska republiken ö h t ? T ex flygplatsen för att avlasta Haitis? Skulle personal, medicin, mat kunna nå fram bättre om man använde grannlandet som transitland?

Johan von Schreeb: En majoritet av hjälpsändningar går nu till dominikanska republiken och biltransport därifrån



kash: Kan vi hjälpa till med något annat än pengar?

Johan von Schreeb: Pengar är givetvis det bästa och enklaste sättet att hjälpa till i dagsläget. Men samtididgt är det viktigt att funbdera över fattigdomsfrågorna och att på långt sätt bidra till att minska klyftorna i världen



Åsa: Görs insatser i grannländer för att kunna ta emot flyktingar? Där kanske infrastruktur etc fungerar bättre.

Johan von Schreeb: Dominikanska republiken är nu transitland för hjälpsändningar men samtididgt är det svårt för drabbade att ta sig över gränsen. Men Haiti har stora delar som är opåverkat av jordbävningen varför det sannolikt är bättre att skapa flyktingläger på säkra platser innen i Haiti



Undrande: Om man som privat person vill åka dit och hjälpa till, hur är det möjligt och finns det på något sätt man kan göra det?

Johan von Schreeb: I dagsläget ska man som privatperson undvika att åka dit. Det är osäkert och det krävs en stor "apparat" för att kunna göra konkreta hjälpinsatser. Bättre att stödja en organisation du känner förtroende för



Palle Larsson: Jag jobbar med VVS. Hur förser man hjälpverksamhet med vatten? Pumpstation vid närmsta vattentäckt och ledningar? Tankbilar?

Johan von Schreeb: Man gör precis som du skriver dvs tar vatten där det finns och ser till att det renas. Ibland blir man tvungen att borra brunnar



Kia: Finns det behov av medicinläkare? Ni gör ett gott arbete. mvh

Johan von Schreeb: Det finns behov av läkare med dels specialistkunskap inom fra kirurgi, ortopedi och narkos, Det finns även ett begränsat behov av njurläkare som kan ordna med dialys. Sen behövs det brett kunniga och erfarna distriktsläkare



Katarina: I en sådan omfattande kris, vad upplever du är den viktigaste psykologiska hjälpen befolkningen kan få?

Johan von Schreeb: Genoim att omvärlden bryr sig så kan man också ge hopp, visa att vi inte överger de drabbade. dvs Hopp



Robert: Hej, kan FN koordinera hjälp från privata organisationer eller vem som helst kan göra på sitt sätt?

Johan von Schreeb: Fn försöker att koordinera privata organisationer men har ingen laglig rätt att tvinga dessa arbeta under FN. Det är ett av problemet att alla gör det dom vill genom att de har egna pengar och en självpåtagen uppgift.



Undrande: Finns det någon organisation som sänder ner frivilliga personer som är villiga att hjälpa till med allt som skulle kunnas hjälpa till med. Även fast man inte har någon form av yrke inom detta, bara en enorm välvilja att hjälpa?

Johan von Schreeb: Inte vad jag känner till. Men det är som att skicka vanliga människor att delta i räddningsarbetet under en eldsvåda, det krävs kunska och erfarenhet som dock givetvis ska kombinera med välvilja. Men en katastrofplats är en mkt svår plats att arbeta på så man måste ha kunskap om detta



Mattias: Jag ser dig som en vardagshjälte och imponerad av ditt engagemang. Undrar om läkare utan gränser har behov av annat än läkare, dvs organisatörer och ledare i sin organisation?

Johan von Schreeb: Läkare Utan Gränser har behov av många olika personakategorier, kolla deras hemsida för mer info



Maria: Är det inte bättre att engagera mer folk i regionen än att skicka folk från hela världen?

Johan von Schreeb: Du har helt rätt och det görs också. Läkare Utan Gränser har ett sjukhus med bara Haitiska läkare och sjuksköterskor. Ett problem är dock att många på plats själva är drabbade och kanske har familjemedlemmar som dödats och dessutom blir man snabbt slutkörd



Britt: Tas resurser från andra områden som tar emot hjälp när något sånt här händer? Och hur förklarar man det i så fall för dom?

Johan von Schreeb: Det är dessvärre ofrånkomligt att resurser styrs över, förhoppningsvis kan det ändå bli så att det i slutändan blir mer pengar så att det räcker till andra katastrofer



Håkan: Har inte landet en förbindelse med havet? Kan det inte vara skäl att använda det när hela landet har en förbindelse med havet i stället för att använda flyg. Alla vet att det är den snabbaste sättet att ta in material, även när hamnar har förstörst.//

Johan von Schreeb: Det är flera stora fartyg på väg så det är en tidsfråga tills hamnarna kan användas



Jan: Hur många hjälporganisationer kan vara behjälpliga i då det är så svårt att komma in i landet och nå de som behöver hjälp på ett bra sätt?

Johan von Schreeb: Det är svårt att ta sig in men Läkare Utan Gränser var på plats innan katastrofen. Det är bättre om insatserna kan skötas av en begränsad mängd professionella organisationer snarare än en massa ny organisationer som inte har erfarenhet från området



Robert Grabowsk: Hur långt tid tar det att bygga upp en nästan 100% hjälpstruktur på plats?

Johan von Schreeb: Det går snabbt attfå enkla och tuillfälliga tät på plats men det tar lång tid, kanske ett-två år innan hus och sjukhus har byggts upp igen



Carl: USA kommer ner med 1000tals hjälpare snart och då blir det nog en annan ordning. Jag undrar däremot hur det fungerar när det råder akut brist på narkosläkare här så födande får plågas på BB, hände 2 pat. på KS som behövde hjälp på vår avd. en kväll, hur kan vi då istället sända bort läkarna till andra länder, är det altruism, USA/andra kan inte klara detta?

Johan von Schreeb: Vi har nog med doktorer, det handlar bara om att landstinget måste bemanna bättre



S.Carlsson: 1_Var finns de kylcontainers som var i bruk i Tailand efter sunamin? 2_Varfor finns inte de r'attsmedicinska experterna fran sunamin redan pa plats och organiserar upp identifiering? 3_Har inte FN permanenta mobiliseringsforad strategiskt utplacerade i varje varlsdel? Vem kan vidarebefordra dessa fragor till ansvariga politiker for gemensam losning i FN.s regi?

Johan von Schreeb: Jag hoppas contairana är på väg 2. jag förutsätter att rättsmedicinare är på väg men här går en smärtsam skiljelinje mellan rika och fattiga som jag tycker mycket illa om. Fattiga får hålla tillgodo med enkel hjälp medan vi som svenskar förutsätter att få expert hjälp även i resursbrist sammanhang. FN har lager i Panama varifrån hjälp skickas



Per: Skulle de inte vara bättre att evakuera så många personer som möjligt till andra länder?

Johan von Schreeb: Det tar för mkt resurser bättre att ta hand om dem lokalt



moderator: Vi tackar alla som skrivit frågor i chatten. Johan von Schreeb måste nu åka hem och vi avslutar. Tack så mycket.

Rapport

• Tweet