Grekiska underskott utmanar EU-kärna

Publicerad 10 februari 2010 - 17:11 Uppdaterad 10 februari 2010 - 17:28

Grekland har ställt eurosamarbetet inför en av de svåraste utmaningarna i dess elvaåriga historia.
Sexton europeiska finansministrar satt i intensiva krissamtal på onsdagen, samtidigt som grekiska statsanställda gick i strejk.

Grekland måste låna motsvarande 530 miljarder kronor i år, men har enbart ordnat ett pengaflöde fram till i april. I slutet av juni måste avbetalningar på 200 miljarder kronor göras.
Skulle den grekiska regeringen inte klara av betalningarna hotas hela eurosamarbetet av svåra konsekvenser.

EU står med nota
Aldrig tidigare har en medlem i eurosamarbetet behövt räddas av de övriga, men nu ser det ut som om alla EU-länder, inklusive Sverige, på ett eller annat vis måste plocka upp en del av Greklands nota.

Landets socialistiske premiärminister Giorgos Papandreou sitter i en rävsax. Han valdes i höstas på löften som gick tvärt emot det hårda stålbad av frysta löner, höjda skatter och försämrade pensioner han nu av marknadskrafter i omvärlden tvingas att leverera.

-De här åtgärderna är orättvisa och vi kommer att fortsätta vår kamp så länge regeringen inte ändrar sin politik, sade Ilias Iliopouolos, generalsekreterare i fackföreningen Adedy med en halv miljon medlemmar, som på onsdagen strejkade i protest.

Samtidigt som skolor stängdes och inrikesflyget stod stilla granskade kommersiella långivare och internationella valutahandlare utvecklingen noga, väl medvetna om våldsamma demonstrationsveckor som skakade Grekland i december 2008.

Lugn strejk
Men bortsett från en skärmytsling när sopåkare ville bryta polislinjerna med sina lastbilar i Aten, då tårgas avfyrades, tycktes onsdagens demonstrationer ha avlöpt fredligt.

Papandreou, på besök i Paris för att bland annat säkra en vapenaffär med Frankrike, bedyrade på nytt att göra "allt som krävs" för att sänka landets budgetunderskott från över 12 procent i fjol till under nio i år, fortfarande tre gånger så mycket som tillåtet.

Men de i sammanhanget viktiga valutahandlarna höll sig lugna främst på grund av rykten om att EU skulle rycka ut och rädda Grekland vid sitt extrainsatta toppmöte i Bryssel på torsdagen.
Under onsdagen satt de 16 euroländernas finansministrar i videokonferens för att försöka hitta en lösning.

Svår juridik
Eurosamarbetet ger inte särskilt mycket utrymme för insatser.
Att kalla på Internationella valutafonden (IMF) uppges vara mycket impopulärt bland euroländernas ledare. Hjälp från olika EU-fonder - som Ungern, Rumänien och Lettland fått - är olagliga för EMU-medlemmar.

Från Tyskland läckte under onsdagen tal om lånegarantier, men även här kan EU:s regelverk sätta stopp.
Lättast, enligt expertisen, är kanske att låta alla EU-länder och statliga institutioner köpa grekiska statspapper, och beskriva dem för sina skattebetalare som "investeringar" i Grekland.

TT

• Tweet