Islänningarna: Vi betalar inte!
|
|
Publicerad 6 mars 2010 - 10:12
Uppdaterad 7 mars 2010 - 00:36
|
När omkring 18 000 röster räknats hade 98 procent av islänningarna sagt ett rungande nej till att betala miljarder till brittiska och nederländska statskassorna. Den isländska regeringen medgav att nejsidan hade vunnit. Statsminister Johanna Sigurdardottir och hennes regering tänker sitta kvar trots medborgarnas tydliga nej till Icesave-lagen.
-Det här har ingen inverkan på regeringens liv. Vi måste fortsätta och avsluta debatten. Vi måste få en överenskommelse, sade hon i en tv-intervju. Vill inte betala
-Jag röstar "nej", helt enkelt för att jag absolut inte tycker att vi ska behöva ta på oss den här bördan, sade lastbilsföraren Ingimar Gudmundsson utanför en av vallokalerna i Reykjavik. Frågan i Islands första folkomröstning var om landet ska betala 3,9 miljarder euro till Nederländerna och Storbritannien. Det är kompensation för de pengar myndigheterna där betalade ut till 340 000 drabbade kunder i Icesave, den isländska internetbank som kollapsade i oktober 2008. Uppmanades att inte rösta
Islands parlament röstade igenom den så kallade Icesave-lagen i december, men sedan dess har mycket hänt. Enligt opinionsmätningar är tre av fyra väljare avvisande till avtalet. Det var befolkningens motstånd som gjorde att president Olafur Ragnar Grimsson vägrade godkänna lagen och överlåta frågan till en folkomröstning. Johanna Sigurdardottir uppmanade i fredags folk att inte rösta. Anledningen var att regeringen är säker på att kunna förhandla fram en mer förmånlig uppgörelse med Nederländerna och Storbritannien än den som lades fram i december. Ett nej i folkomröstningen följt av osäkra och kanske långdragna förhandlingar kan ge Island många problem.
Låneutbetalningar från bland andra Sverige och IMF hänger i luften i väntan på klarhet. Islands samtal med EU om att gå med i unionen och gå över till euro som valuta lär inte heller rulla på obehindrat så länge britter och nederländare inte är nöjda. Nederländskt hot
Nederländernas utrikesminister Maxime Verhagen gjorde på lördagen en tydlig koppling mellan återbetalningen och Islands möjligheter att ansluta sig till EU. Han ville inte säga om hans regering överväger att blockera Islands medlemsförhandlingar, men gjorde klart att en lösning på skuldfrågan kommer att tas i beaktande innan man godkänner att förhandlingarna kan börja. "Torskkriget" i bittert minne
Men för många islänningar är det extra stötande att tänka sig landet ekonomiskt tyngt i åratal framöver, därför att man måste betala ut jättebelopp just till Storbritannien. De har bittra minnen av 70-talets "torskkrig" i Nordatlanten och upprördes av att Londonregeringen tillgrep antiterrorlagar för att frysa isländska tillgångar i Storbritannien. Rapport
TT |
SVT Play
Torsdag 9 februari 2012
