Försiktig reaktion på stöd till Aten

Publicerad 26 mars 2010 - 10:45 Uppdaterad 26 mars 2010 - 13:32

Marknadsreaktionen var försiktigt positiv på beskedet om en uppgörelse bland euroländerna om ett stödprogram, med Internationella valutafonden (IMF) med på ett hörn.
Stora utmaningar kvarstår, konstaterar Knut Hallberg, ekonom på Swedbank.

Torsdagens sena uppgörelse om ett program för lån till budgetkrisens Grekland välkomnades av marknaden. Men det blev inget rally, vare sig på ränte- eller valutamarknaden.

-Den omedelbara osäkerheten och hotet om fallissemang är undanröjt. Det har upprättats en yttersta gräns, där Grekland kommer få stöd och hjälp, säger Knut Hallberg, ekonom på Swedbank.
Fast exakt var gränsen går är ännu mycket oklart, konstaterar han samtidigt.

På börsen i Aten drog grekiska bankaktier iväg uppåt med i snitt 7 procent på fredagsförmiddagen, visar branschindex. Det berodde dock inte bara på uppgörelsen i Bryssel.

Till detta kommer beskedet från Europeiska centralbanken (ECB) i torsdags om att grekiska statsobligationer även 2011 får utgöra säkerhet för ECB-lån, säger Hallberg.

Kort respit för euron
Euron fick en tillfällig knuff uppåt med en halv procent mot dollarn när beskedet om den fransk-tyska enigheten på toppmötet kablades ut på torsdagskvällen. Ett halvt dygn senare var dock hela uppgången utraderad.
-Euron har bara fått en liten respit. Greklands problematik kvarstår, säger Hallberg.

Euron har rasat från en kurs på över 10:50 kronor i december till fredagens 9:68 kronor. Trycket mot den gemensamma valutan tog fart efter en omstörtande revision av nationalräkenskaperna i Aten i fjol.

-Jag är rädd för att det bara är början. Jag tror euron kommer fortsätta tappa. Den grekiska krisen har sitt fingret på en väldigt öm punkt, hela osäkerheten kring det finanspolitiska ramverket, säger Hallberg.

Maktkamp mellan euro-länderna
Krishanteringen har präglats av maktkamp inom och mellan euroländer och fördjupat oenigheten om EU:s framtida färdriktning, inte minst kring frågan om hur länder som bryter mot reglerna ska hanteras.

Den grekiska staten har sedan krisen hettade till fått betala en mycket hög riskpremie i sin upplåning och regeringen i Aten står inför en stor puckel på omkring 20 miljarder euro i april och maj, när utgångna grekiska obligationslån ska skiftas mot nya.

Riskpremien, som kan mätas i skillnaden räntorna på tyska och grekiska statsobligationer eller i priset på försäkringar mot en grekisk konkurs på CDS-marknaden, sjönk bara marginellt på fredagen.

TT

• Tweet