Olli Rehn, EU:s ekonomikommissionär, visar hur grekiska ekonomin ska saneras Foto: Scanpix

Över en biljon kronor till Grekland

Publicerad 3 maj 2010 - 10:37 Uppdaterad 3 maj 2010 - 16:54

Summorna är svindlande. Över en biljon kronor, 110 miljarder euro. Så mycket får Grekland i lån från de andra euroländerna och Internationella valutafonden (IMF). Kommer det att hjälpa? Hur kommer grekerna att reagera? Hur påverkar det Sverige och resten av Europa?

För att få de gigantiska lånen, som ska betalas tillbaka till en ränta på omkring 5 procent, måste grekerna dra åt svångremmen rejält.

Statsbudgeten måste krympas med 30 miljarder euro.

Frysta löner, sämre pensioner, slopade bonusar är några exempel på vad som väntar. Dessutom blir det kraftiga prishöjningar på bensin, alkohol och tobak.

Protester
-Grekerna måste välja mellan katastrof och uppoffring, sade Greklands premiärminister Giorgos Papandreou.

Enligt flera bedömare är den stora frågan om den grekiska regeringen kommer att kunna genomdriva det hårda sparpaketet, som alltså är ett krav för att lånet ska betalas ut.

Och hur kommer greken på gatan att reagera?

Redan innan det stora sparpaketet blev känt har vi under flera månader sett protester mot nedskärningarna, bland annat två storstrejker.

De största fackförbunden tänker inte lägga ned stridsyxan utan lovar fortsatt motstånd mot "de mest orättvisa" åtstramningarna i landets historia.

-Det är dags att trappa upp samhällsstriden, säger fackföreningsledaren Giannis Panagopoulos.

Varför hjälpa Grekland?
Man kan fråga sig varför nästan hela Europa ska göra större eller mindre uppoffringar för att hjälpa Grekland ur krisen. Även Sverige medverkar som medlem i Internationella valutafonden.

Sanningen är att det inte bara handlar om Grekland. Om den grekiska staten skulle misslyckas med att betala sina lån är risken stor för en andra bankkris på bara några år.

Vid uteblivna grekiska betalningar skulle bankerna i Europa drabbas av mycket stora kreditförluster och vara tvungna att skriva ned sina tillgångar. För övrigt är 10 miljarder euro av nödpaketet öronmärkta för stöd till de vacklande grekiska bankerna.

Redan i mitten av maj får Grekland en första utbetalning från biljonpaketet - sista betalningsdag för nästa storlån är nämligen den 19 maj.

Grekland inte ensamt
Dessutom är Grekland inte enda land inom eurozonen med skakig ekonomi. Så sent som i slutet av april sänkte kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor Spaniens kreditvärdighet från AA+ till AA.

Greklands kreditvärdighet sänktes även den helt nyligen, nämligen från BBB+ till BB+.

Tidigare i år fick Portugal, ett annat euroland, se sitt kreditbetyg sänkt.

Att så många euroländers ekonomier är i gungning - det talas även om Irland och Italien - får många bedömare att tala om en kris för hela europrojektet.

En av dem är SVT:s Europakorrespondent Rolf Fredriksson.

Örjan Magnusson

• Tweet