Foto: Maria Holmin

Freiburg vill bli bäst på solenergi

Publicerad 1 juni 2010 - 17:04 Uppdaterad 4 juni 2010 - 11:16

Det började med demonstrationer mot kärnkraft på 1970-talet. En kamp som de som var med kan konstatera har blivit mer än framgångsrik. Den sydtyska staden Freiburg slapp inte bara få ett känkraftverk inpå knuten, i dag är Freiburg en av Tysklands mest miljövänliga städer.

Vid första anblicken ser Freiburg, med ca 220.000 invånare, ut som vilken välmående tysk stad som helst, men snart märker man som besökare att det finns ovanligt lite biltrafik inne i centrum och ovanligt många cyklar och spårvagnar.

Dessutom kan Freiburg ståta med två stadsdelar, Vauban och Rieselfeld, som båda har planerats och byggts utifrån miljövänliga principer.

Här finns lågenergihus, passivhus och plusenergihus. På många byggnader, såväl i dessa stadsdelar som i övriga staden, sitter solpaneler på taken och på de skogsklädda bergen i fonden reser sig vindkraftverk.

Delstaten Baden-Württembergs beslut 1975 att inte satsa på kärnkraftverket i Wyhl tre mil från Freiburg, som en följd av protesterna, lämnade en lucka i regionens energiplaner. Ett nätverk av miljöorganisationer, engagerade medborgare och företag växte fram.

Elva år senare inträffade kärnkraftkatastrofen i Tjernobyl och samma år antog Freiburg en plan för att utveckla miljövänlig energi och satsa på solenergi.

Thomas Dresel Stopp för vindkraft
Thomas Dresel från Freiburgs miljöskyddsmyndighet, som själv var med och demonstrerade på 1970-talet, beklagar dock att inte vindkraftverken blivit fler än fem.

När han berättar för vår grupp svenska journalister om stadens miljösatsningar, får vi veta att protester och ett domstolsbeslut stoppat vidare utbyggnad av vindkraften i Freiburg.

- Vindkraftverken är tyvärr inte alltid så populära, eftersom folk tycker att de förstör deras utsikt med mera. Ändå ger de långt mer energi än alla våra solkraftsanläggningar tillsammans. Vi hade hoppats kunna bygga 4-5 vindkraftverk till, säger Thomas Dresel.

Erhard Schulz - Det tar också två år innan en solpanel ger mer energi än vad som använts till att tillverka den, medan det tar ett halvår för ett vindkraftverk, säger Erhard Schulz, också han gammal miljöaktivist som numera ägnar sig åt att guida oss journalister och andra intresserade i miljöstaden Freiburg.

När vi besöker fotbollsstadion Badenova, förtydligar guiden Jürgen Hartwig ytterligare skillnaden i effekt mellan sol- och vindkraft. Hela stadions tak är täckt av solpaneler. Bortom den ligger de skogsklädda bergen där det högst upp reser sig några vindkraftverk.

Jürgen Hartwig Vindkraft ger mer el
- Den samlade elproduktionen från fotbollsstadions solpaneler uppgår till omkring 90.000 kilowattimmar per år. De fem vindkraftverken ger tolv miljoner kilowattimmar, säger han.

Fem vindkraftverk (ett sjätte finns, men ligger på andra sidan gränsen till grannkommunen) är inte mycket i ett vinkraftverkstätt land som Tyskland. Det är heller inte de som är Freiburgs flaggskepp i fråga om energiproduktion, det är trots allt solkraften.

Freiburg har en fabrik för tillverkning av solpaneler, Solar-Fabrik med 360 anställda, och ett forskningsinstitut, Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems, som bedriver forskning om olika användningsområden för solenergi världen över.

Thomas Dresel visar ett cirkeldiagram över vilka källor som Freiburg får sin energi från. Knappt hälften av stadens el importeras, resten produceras lokalt. Ungfär 4,5 procent kommer från förnybara energikällor. Minsta biten på diagrammet, knappt skönjbar, står solenergin för.

- Men vi räknar med att tio procent ska komma från solenergi om 20-30 år, om vi endast utnyttjar tak, inte mark, för solpaneler, säger han.

Solenergin väcker intresse
Medan Hans-Georg Herr från Freiburg Futour säger rent ut att solenergins främsta förtjänst i Freiburg inte är att den bidrar med ett stort eltillskott utan att den väcker uppmärksamhet och intresse.

- Den har framför allt en pedagogisk effekt, säger han.

Han berättar också att bakgrunden till att Freiburg så konsekvent kunnat genomföra sina miljösatsningar är att det är en ekonomiskt välbeställd stad med låg arbetslöshet och utan stora sociala problem.

- I så fall hade vi varit tvungna att lösa dem först. Freiburg är också till skillnad från många andra tyska städer inte inriktad på industri. Därför har vi inte haft så mycket miljöproblem, säger han.

Lockbeten
Uppe på fotbollsstadions tak gassar solen och mätaren på stadions vägg nedanför visar hur många kWh som solpanelerna genererat denna dag. Elen går direkt ut på nätet.

Freiburg har 1800 soltimmar per år och är en av Tysklands varmaste platser. Men eftersom solkraftsanläggningarna är ganska dyra och genererar jämförelsevis lite el, har staden haft vissa lockbeten för att få invånarna att satsa på solkraft.

- Vi erbjöd alla som köpte en kvadratmeter solpanel till stadion år 1995 en fri säsongsbiljett till alla matcher. - Det var populärt! berättar Jürgen Hartwig.

De senaste åren har antalet solenergianläggningar ökat stort i Freiburg, berättar Thomas Dresel. Enligt tysk lag har alla som bygger en anläggning för förnybar, hållbar energi rätt att sälja den till elnätsbolagen för ett bra pris som suventioneras av staten. Ungefär samtidigt som lagen antogs, 2001, började kurvan för solenergianläggningar stiga brant.

- När idealisterna kunde börja tjäna pengar hände det saker! konstaterar han.

Andreas Delleske Nu är han orolig för att regeringen vill dra ner på subventionerna. Men Andreas Delleske, som bor i Freiburgs främsta miljöstadsdel Vauban, tycker inte det gör så mycket om subventionerna minskar.

- Det kanske blir något färre solenergianläggningar i Tyskland under en period, men vi kan sälja solpaneler till Frankrike i stället!

Engagerade invånare
Andreas Delleske är också en äkta idealist som bott i elva år i miljöstadsdelen Vauban och som var med och utvecklade och byggde det första passivhuset där.

- Vi som bor här är inte några speciella och extrema människor, menar han.
- Men vi är engagerade och vi har valt att bo just här.

Det gröna partiet är det största i Freiburg, med nästan 24 procent av rösterna i det senaste kommunalvalet för ett år sedan. Men Andreas menar att politikerna inte är de som driver miljöfrågorna.

- Det är från vanliga människor som idéerna och engagemanget kommer, det var de som startade det hela, inte politikerna!

Gammalt militärområde
Vauban, med 5.000 invånare, byggdes på 1990-talet på ett gammalt franskt militärområde. Många hus byggdes av små kooperativ. I Vauban finns ett ganska strikt miljötänkande. Nästan alla hus är passiv- eller plushus och de flesta har solenergi. Bilar tillåts endast i två garage, där man köper sig en plats för 17.000 euro.

I Vauban finns också Solar Village, där 50 solenergihus producerar mer el än de förbrukar.

Vattenrening och flyttfåglar
Rieselfeld, med 12.000 invånare, består av större flerfamiljshus där hälften är bostadsrätter och hälften kommunala hyreslägenheter. Delar av stadsdelen, som började uppföras i slutet av 1990-talet, ligger på ett tidigare område för vattenrening. Här brukade också många flyttfåglar stanna till och det blev en viss konflikt mellan bygg- och naturintressen. Till slut enades man om att en fjärdedel av området skulle få bebyggas.

Här är inte kraven på energiförbrukningen lika hårda, det räcker med att husen är så kallade lågenergihus, som får förbruka under 65 kWh per kvadratmeter och år. Stadsdelens kulturhus ståtar med den första solenergianläggning som byggdes vid Solar-Fabrik, berättar Erhard Schulz.

50 mil cykelväg
Liksom i större delen av Freiburg glider spårvagnar genom både Vauban och Rieselfeld. Staden har 36 km spårväg och den byggs fortfarande ut. Tanken är att ingen som bor i Freiburg ska ha längre än 500 meter till närmaste spårvägsstation.

Inne i den gamla stadskärnan - som förstördes till 80 procent under andra världskriget, men byggdes upp igen med i stort sett autentiska hus - är biltrafik förbjuden.

Cykelgarage i Freiburg.Foto: Maria Holmin Dessutom finns 500 km cykelväg och 9.000 cykelparkeringar. Bilåkandet har minskat och nu uppger sig Freiburg ha lägsta biltätheten i Tyskland, med 423 fordon per 1.000 invånare.

Maria Holmin

• Tweet