|
|
CIA:s chef Leon E. Panetta. Foto: Scanpix
|
USA:s hemliga tjänst - en koloss
|
|
Publicerad 19 juli 2010 - 16:56
Uppdaterad 19 juli 2010 - 18:02
|
USA:s underrättelseverksamhet har vuxit till en koloss - ett system som är omöjligt att överblicka. Det skriver tidningen Washington Post, som har undersökt den hemliga verksamheten i två år. Efter terrorattackerna den 11 september 2001 har USA:s underrättelseverksamhet fått kraftigt utökade resurser. I dag, nio år senare, är verksamheten så stor och klumpig att den har blivit omöjlig att överblicka. Det uppger Washington Post, som har gjort en grundlig genomgång av den hemliga verksamheten. "Efter nio år av exempellöst spenderande och ökning är resultatet att systemet som skulle skydda USA blivit så massivt att det är omöjligt att avgöra om det är effektivt", skriver tidningen. Tidningen har bland annat kommit fram till: • att runt 1.271 myndighetsorganisationer och 1.931 privata företag runt om i landet arbetar med kamp mot terrorism, säkerhet och underrättelseverksamhet • att 33 nya byggnader har byggts eller är under konstruktion i Washington med omnejd sedan september 2001 • att 51 olika enheter arbetar med en och samma sak; att spåra pengaflöden till och från terroristorganisationer • att så många som 50.000 underrättelserapporter publiceras varje år - varav en stor del aldrig blir lästa. Förödande konsekvenser
Att underrättelseverksamheten har vuxit sig så stor och otymplig kan redan ha fått förödande konsekvenser. Washington Post pekar på det som säkerhetstjänsten missade, till exempel den så kallade kalsongbombaren som försökte spränga ett flygplan i Detroit. Han upptäcktes av en medpassagerare, inte av någon analytiker. Ett annat exempel är majoren Nidal Malik Hasan som sköt ihjäl 13 personer på en militärbas i Texas. Där fanns varningstecken, men dom som skulle kartlägga riskindivider inom militären hade bestämt sig för att istället jobba med jihadistiska organisationer. Ett jobb som redan gjordes av flera andra. Försvarsdepartementet ansvarar för mer än två tredjedelar av all underrättelseverksamhet. Trots det har bara en handfull personer tillgång till information om all verksamhet, skriver Washington Post. Slår ifrån sig
Nationella Underrättelsetjänsten, DNI, skapades för att få överblick över de många underrättelseverksamheterna - men det har de enligt Washington Post inte lyckats med. DNI:s chef David C. Gompert slår ifrån sig kritiken. Washington Post:s rapportering speglar inte verkligheten, menar han. "Vi arbetar hela tiden med att förbättra effektiviteten och minska överflödet. Det gör vi genom att bevara en viss medveten överlappning i arbetet mellan myndigheter, för att stärka analysförmågan, utmana konventionellt tänkande och eliminera svaga punkter", skriver David C. Gompert i ett uttalande. Jenny Modin
Kicki Ahlm |
SVT Play
Torsdag 9 februari 2012
