Stora skillnader i lånebehov inom EU

Publicerad 6 september 2010 - 13:49 Uppdaterad 7 september 2010 - 14:22

Regeringarna i eurozonen vill låna 80 miljarder euro i september, rapporterar Financial Times med hänvisning till en kartläggning av ländernas lånebehov gjord av ING Financial Markets.

Det innebär att lånebehovet nästan är fördubblat jämfört med augusti, då samma regeringar lånade upp 43 miljarder euro.
Spanien, Portugal och Irland är de uppenbara orosmomenten, säger Padhraic Garvey, chefsstrateg på ING Financial Markets till tidningen.

Europeiska centralbanken (ECB) har trappat upp sitt program för stödköp av obligationer igen, sjösatt när den grekiska skuldkrisen var som djupast i maj.

I förra veckan köptes obligationer för motsvarande 1,6 miljarder kronor, rapporterar Reuters. Veckan före låg stödköpsnivån på 1,3 miljarder.

Totalt har ECB sedan i maj på detta sätt köpt på sig svårsålda obligationer för 61 miljarder euro (cirka 570 miljarder kronor). Syftet är att lösa upp låsningar på finansmarknaden som uppstår då obligationer anses så osäkra att de inte går att sälja på andrahandsmarknaden.

Såväl statsobligationer som obligationer från företag omfattas av programmet.

Det är mycket osäkert på marknaden och det krävs tid för att investerare ska övertygas om att skuldkrisens länder klarar detta. Men det värsta är bakom oss, säger Jan von Gerich, analytiker på Nordea.

Mest oro i Irland och Portugal
Finansoron kretsar annars just nu främst kring Irland och Portugal.
De båda länderna har i och för sig finansieringen av årets budgetar klar. Men skuldsaneringsbehovet är stort och slutnotan för stödåtgärder till krisbanker är långt ifrån summerad.

Enligt Irlands regering kan underskottet i årets statsbudget hamna på 20 procent av BNP, vilket kan jämföras med 14 procent av BNP i fjol. Målet är att få ned detta underskott till under 3 procent av BNP till 2014.

Grekland, vars skuldkris i våras lamslog delar av den europeiska obligationsmarknaden, anses inte längre utgöra något omedelbart hot mot den finansiella stabiliteten.

Ett treårigt stödpaket från EU och Internationella valutafonden (IMF) på totalt 110 miljarder euro ska täcka akuta behov.
Greklands pressade banker kan dessutom, med hjälp av lån och stödköp från Europeiska centralbanken (ECB), klara sig undan kollaps. Så sent som i fredags godkände EU-kommissionen även ett program med 10 miljarder euro (cirka 93 miljarder kronor) för att ge kapitalstöd till grekiska banker.

TT

• Tweet