Rasismparagraf splittrar Danmark

Publicerad 26 september 2010 - 21:03 Uppdaterad 26 september 2010 - 21:09

När Dansk Folkeparti kom in i Folketinget 1998 sades det att de inte skulle få något inflytande.

I dag är partiet en stor maktfaktor som i högsta grad påverkar regeringens politik.

Partiets senaste krav har fått FN att protestera. Dansk Folkeparti kräver nämligen att lagen om hets mot folkgrupp tas bort.

-Rasismparagrafen är vårt sista skydd. Utan det går allt över styr. Jag tycker ju det är väldigt tråkigt att det har blivit så i dansk politik, att en av de frågor man kan profilera sig på och vinna röster på är en mycket obehaglig främlingsfientlig retorik i stället för att hålla fast vid de goda och sunda värdering som man har byggt upp under många år, säger Abdul Wahid Pedersen, imam i Köpenhamn.

I stadsdelen Nörrebro i Köpenhamn bor många muslimer, och imanen Abdul Wahid Pedersen har sett på nära håll hur tonen mot de danska muslimerna blivit alltmer hätsk.

-Det man kan säga i dag om muslimer som folkgrupp hade varit otänkbart för 10-15 år sedan, säger Abdul Wahid Pedersen.

Paragraf 266b i den danska strafflagen, ofta kallad rasismparagrafen, är Danmarks motsvarighet till den svenska lagen om hets mot folkgrupp. Den första upplagan infördes redan 1939. Då för att skydda de danska judarna mot nazisternas framfart. Debatten om paragrafens vara eller inte vara har pågått länge, men nu har frågan lyfts upp till absolut toppnivå.

-Debatten har blivit oerhört intensiv. Medlemmar av Dansk Folkeparti gjorde mycket hätska uttalanden tidigare i år. En av dem har nu ställts inför rätta, säger Niels-Eric Hansen på Centret för dokumentation och rådgivning om rasdiskriminering.

På 15 år har Dansk Folkeparti med Pia Kjaersgaard i spetsen gått från att vara icke rumsrent till att bli en av de största maktfaktorerna i dansk politik.

Det var det inte många som trodde efter valdebuten 1998. I valet 2001 blev Dansk Folkeparti det tredje största partiet i folketinget. I dag har partiet stort inflytande över de båda regeringspartierna, Konservativa och Venstre.

-Dansk Folkeparti har fört in förslaget om att avskaffa Rasismparagrafen som ett krav i budgetförhandlingarna, alltså i en helt annan kontext. Känner vi Dansk Folkeparti rätt så vet de att ta dyrt betalt om de inte får det de vill ha. Därför är det en rätt stor chans att de två regeringspartierna vill gå Dansk Folkeparti till mötes och gå med på det här, säger Anita Bay Bundegaard, ledarskribent på Politiken.

-Vi pressar såklart på, men regeringspartierna håller med om att lagparagrafen i sig kränker yttrandefriheten och är oacceptabel, säger Dansk Folkepartis Sören Krarup.

Nu har en av Sören Krarups kollegor, Jesper Langballe, blivit åtalad för att sitt uttalande om att muslimska män våldtar och dödar sina döttrar.

Ur ett folkrättsligt perspektiv blir det svårt för Danmark att avskaffa rasismparagrafen. Det skulle strida både mot FN:s konventioner och mot EU:s ramlagar.

Frågan är vad som ska vara okej att säga offentligt. Den borgerliga tankesmedjan Cepos sätter gränsen vid när man uppmanar till våld.

-Om man är en revisionistisk historiker som anser att Förintelsen är en lögn, att alla muslimer bara väntar på att bli tillräckligt många för att skära halsen av alla européer och ta över Europa. Eller att det finns en gigantisk judisk konspiration. Då ska man kunna säga det om man gör det på ett fredligt sätt, säger Jacob Mchangama, chefsjurist på Cepos.

Om vi tittar tillbaka på 1930-talets Tyskland så startade judeförföljelserna faktiskt med ord. Man talade nedsättande om den här befolkningsgruppen tills man fick upp en sådan stämning bland folk att man kunde få dem med på de mycket grymma saker som sedan kom att hända, säger imam Abdul Wahid Pedersen.

Anna Maria Persson
Erika Christensson

• Tweet