Kamp mot Haitis kolerautbrott

Publicerad 22 oktober 2010 - 06:32 Uppdaterad 22 oktober 2010 - 19:52

Det alla fruktade har hänt. Efter skalvet härjar nu koleran i Haiti, den första epidemin på ett sekel. 140 liv har krävts, och nu försöker hjälpgrupper hindra att sjukdomen ska sprida sig till de enorma tältlägren.

De sjuka ligger på golven och på gårdsplanen utanför Saint Nicolas-sjukhuset i Saint Marc, ett tiotal mil norr om huvudstaden Port-au-Prince. Feberhärjade människor kollapsar i väntan på att få träffa en läkare.

Nyhetsbyrån AFP:s utsända beskriver hur sjukhuset fylls av familjer, bärande sina sjuka barn. Sköterskor och läkare i vita masker kämpar mot anstormningen.

På fredagen bekräftade landets president René Préval att det verkligen är kolera som skördar liv i Artibonite i norra Haiti.

Enligt landets hälsominister Alex Larsen visade tester gjorda av världshälsoorganisationen WHO att det rör sig om den allra dödligaste varianten av sjukdomen.

Omkring 1.500 människor har blivit sjuka, än så länge.

Kan begränsas
Dödliga epidemier är det stora hot som hjälporganisationerna har befarat sedan skalvet 12 januari. Jordbävningen dödade en kvarts miljon människor och lade huvudstaden Port-au-Prince i ruiner.

-Insatsen i Haiti har ansetts framgångsrik just för att vi inte har haft något större utbrott. Det förvånande är att det inte nu sker där mest folk lever, i lägren, säger Gary Shaye, landchef i Haiti för Rädda barnen, till TT.

-Men detta kan betyda att det kan begränsas snabbare, jag hoppas det.

Shaye, som är på besök i Stockholm, står i kontakt med personalen i Haiti. För att förhindra en spridning av epidemin trappas nu insatserna upp, inte bara i norr utan även i Port-au-Prince där hundratusentals människor fortfarande bor i tältläger efter skalvet.

Bland annat handlar det om att sprida information om vikten av handtvätt och rätt hantering av livsmedel.

Saknar sanitet
Efter skalvet finns många hjälpgrupper på plats och beredskapen är relativt god för ett utbrott även i Port-au-Prince. Men allt hänger på hur omfattande det i så fall blir.

-Det finns 1.300-1.400 läger. Rädslan är att smittan ska sprida sig till de mindre lägren som saknar vatten, sanitet och latriner, säger Shaye.

Lägren är potentiella smitthärdar, och Shaye anser att den enda lösningen på lång sikt är att få invånarna att flytta. Men det lär dröja. Problemet är att de inte har någonstans att ta vägen.

-De måste återvända till platser där de kan ha ett levebröd, och utbildning och hälsovård. Tills folk ser ett alternativ som är bättre än lägren, så kommer de att stanna.

TT

• Tweet