Kriget som gick fel från starten

Publicerad 22 oktober 2010 - 23:00 Uppdaterad 23 oktober 2010 - 11:05

Den dokumentation som nu läcks genom Wikileaks börjar i januari 2004. Då var redan läget det att Bushs och USA:s "seger" i Irak-kriget i själva verket var ett tragiskt misslyckande.

Bland annat medieavslöjanden gör, att vi nu kan säga, att när USA fördes ut i krig den 20 mars 2003, skedde det mot bakgrund av vad som kan kallas halvsanningar, lögner, manipulation, okunskap, inkompetens och ideologisk förblindning.

Stred mot folkrätten
FN:s säkerhetsråd godkände aldrig kriget. Kriget stred därför mot folkrätten. Saddam Hussein skulle straffas för sina massförstörelsevapen (som kemiska och biologiska stridsmedel). Men redan 2004 stod det klart att han inte hade några.

Bushs jättelika misstag var att aldrig ha planerat för tiden efter kriget. Det irakiska samhället kollapsade och USA saknade soldater för att hålla ordning. Plundring och våld började direkt. Vapenförråd tömdes. Så lades grunden till kaos.

USA vid skampålen
I december 2003 greps Saddam Hussein (och hängdes 2006). I april 2004 torpederades USA:s moraliska anseende med bilderna av USA-soldater som förnedrade irakiska fångar i Abu Ghraib-fängelset. Det var den första stora läckan. Frågan i dag är: Kan nya läckor avslöja nya Abu Ghraib?

I juni 2004 blev Irak formellt en suverän stat. Ett FN-beslut gav USA ansvaret för säkerheten i landet. Man började utbilda en ny irakisk armé.

Därmed agerade alltså även irakiska soldater mot
"upprorsmän": missnöjda Saddam-anhängare (sunniter) och shiitiska och sunnitiska miliser och ett växande al-Qaida. USA hade inte förstått att dessa risker fanns, när man planerade kriget.

Löpte amok
I november 2004 slog USA till mot upprorsmän i Fallujah (se dokument Fallujah i högerspalt). USA skulle ha använt förbjudna vita fosfor-bomber. USA-soldater löpte amok bland kvinnor och barn, påstod massmedier.

Under 2005 förvärrades läget. Oppositionen mot kriget växte i USA. Senaten krävde besked om när trupperna kunde dras tillbaka.

År 2006 steg dödssiffrorna chockartat. I februari sprängdes de shiitiska muslimernas gyllene moské i Samarra (se dokument Samarra i högerspalt). Shiiterna är största befolkningsgruppen, men förtrycktes under Saddam och hans elit som var sunnimuslimer. Ett religiöst inbördeskrig startade.

Skapade nya terrorister
USA:s armé var klart överansträngd. I mars 2006 dödade USA-soldater femton irakier i deras hem i Haditha enligt Time Magazine (se dokument Heditha i högerspalt). Avslöjandena började dugga tätt. Avgångne utrikesministern Colin Powell erkände misstag och skämdes. Bush kallade dock våldet "ett komma-tecken i historien".

Men USA:s säkerhetstjänster sa att kriget skapat en ny generation terrorister. Bushs republikaner förlorade kongressvalet i november 2006. Försvarsminister Rumsfeld avsattes.

Ännu ansvarig
Ny försvarsminister blev Robert Gates som år 2010 ännu är kvar - nu under Obama. Från december 2006 var han ytterst ansvarig för det militära övervåld som läckor nu avslöjar.

Republikaner och demokrater föreslog i slutet av 2006 gemensamt en förändring av Irak-politiken med målet att lämna landet.

2007 utökades dock truppstyrkan inför en ny, sista offensiv. Det medförde de högsta dödssiffrorna hittills. USA stred nu tillsammans med nyutbildade irakiska trupper.

Delade ut vapen
Även sunni-miliser beväpnades mot löfte att bekämpa al-Qaida. USA delade alltså ut vapen som även kunde användas i framtida strider mellan sunniter och shiiter.

En mur byggdes i Bagdad för att skilja shiiter och sunniter. Över en miljon bagdadbor tvingades fly till ett "säkert" område, befolkat enbart av den egna religiösa gruppen. Etnisk rensning, alltså. En orsak var USA:s nya offensiv.

Blackwater dödar
I september 2007 dödades 17 irakier av vakter från det privata säkerhetsföretaget Blackwater (se dokument Blackwater i högerspalt). "Privatiseringen" av kriget blev ett hett tema. USA hade lejt nära 200.000 personer från privata företag med band till bland andra vicepresident Cheney.

Både vakterna och militären hade juridisk immunitet. De kunde alltså bara ställas inför domstol i USA. (I oktober 2010 har ännu ingen straffats.)

I slutet av 2007 föll dödstalen men på våren 2008 ökade milisvåldet igen. Det var revirmarkeringar inför USA-truppernas återtåg och kommande val. Under våren stred den shiitiska Mahdi-milisen och annan milis i södra Irak och runt Bagdad mot varandra och mot Iraks nya armé, som slog ner upproret.

Irakarmén slår till
Det var Irak-arméns första seger. USA överlämnade på hösten säkerhetsansvaret för den "livsfarliga" Anbar-provinsen till Iraks armé.

Mot slutet av 2008 accepterade Bush att USA skulle lämna Irak före slutet av 2011. Med Obamas tillträde började USA-trupper lämna Irak - men sändes till Afghanistan istället.

Under våren 2009 ökade våldet igen. Det var en kamp om makten inför USA:s återtåg ur alla städer, där irakiska armén fick ansvaret sommaren 2009. Inför parlamentsvalen våren 2010 fortsatte våldet.

Oro för framtiden
Den 31 augusti 2010 förklarade Obama att USA slutfört sitt "stridsuppdrag" i Irak. Nu var det Iraks styrkor som fick agera. Men 50.000 USA-soldater stannade kvar för att utbilda irakier.

Oron för framtiden kvarstår. Efter valen i mars har man ännu i oktober 2010 inte lyckats bilda en regering. Den forna Mahdi-milisens ledare al-Sadr ingick förbund med shiitiska premiärministern al-Maliki i ett försök att skapa en regering.

Detta kan öka motsättningarna mellan sunniter och shiiter. Frågan är om kriget är slut i Irak.

Bo Inge Andersson, SVT
bo_inge.andersson@svt.se

• Tweet