Attackerna mot Wikileaks

Publicerad 8 december 2010 - 12:04 Uppdaterad 9 december 2010 - 08:36

Sedan Wikileaks i slutet av november påbörjade publiceringen av 250.000 läckta diplomatdokument, den så kallade Cablegate-läckan, från amerikanska beskickningar runt om i världen, har organisationen utsatts för en rad attacker.

Bland annat har sajten utsatts för så kallade DDOS-attacker och Wikileaks har även fått en del av sina tillgångar frysta.

Nedan är en lista på en rad händelser, företag, politiker och organisationer som försvårat Wikileaks publicering av diplomatdokumenten.

Söndag 28 november:

Första attacken.
Redan innan diplomatdokumenten skulle börja publiceras utsattes Wikileaks sajt för en cyberattack, en så kallad DDOS-attack.

En DDOS-attack (Distributed Denial of Service) innebär att angriparna skickar så mycket skräp - mejl eller anrop - som möjligt till sajter de vill blockera. Vanligen tar sabotörerna över datorer utspridda över hela världen för att försvåra spårning. Sabotörerna fjärrstyr datorerna och riktar in sin skräptrafik mot ett och samma mål.

Onsdag 1 december:

Första företaget tar avstånd.
Tableau Software, ett företag som erbjuder gratis mjukvara för datavisualisering, plockar bort grafik som bygger på data från diplomatkabelläckan. Det amerikanska företaget erkände sedan att påtryckningar från senator Joe Lieberman låg bakom beslutet.

USA vill stoppa Wikileaks.
Vita huset tillsätter en specialkommission som ska hindra pinsamma läckor av hemligstämplat material som Wikileaks offentliggjort. President Barack Obama utser Russell Travers, expert på terrorbekämpning, att leda kommissionen.

Amazon kastar ut Wikileaks.
E-handelsbolaget Amazon upplåter inte längre sina servrar för Wikileaks webbsajt. Amazon hävdade dock att politiska påtryckningar inte låg bakom beslutet. Istället ska företaget ha ansett att Wikileaks brutit mot Amozons regler då de lagrat och publicerat data som "inte tillhör dem och möjligtvis kan skada andra".

Torsdag 2 december:

Ahlin (S) ryter till.
Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlin går till frontalangrepp mot medierna efter att de skrivit om Ahlins möten med amerikanska diplomater. Något som gått att läsa i de diplomatdokument som publicerats av Wikileaks.

-Som hungriga fågelungar sitter de med öppna munnar och ropar Snälla Wikileaks släpp ner dokumenten till oss så att vi kan slå upp icke-nyheter på förstasidan. Att de inte begriper att de utnyttjas, sade han.

Fredag 3 december:

Wikileaks.org slutar att fungera.
Företaget som slussade användare till Wikileaks webbadress drog in tillståndet för sajtens officiella adressnamn wikileaks.org. Sajten EveryDNS, som tillhandahåller information om domännamn uppgav att wikileaks.org har blivit ett mål för hackerattacker och detta riskerar att skada företagets datautrustning.

Sidorna gick dock hela tiden att komma åt med hjälp av Wikileaks IP-adress, alltså den bakomliggande, "riktiga" internetadress som skrivs med siffror.

Frankrike vill stänga ner Wikileaks.
En del av Wikileaks servrar finns i Frankrike och den franska regeringen undersöker hur detta skulle kunna stoppas. Det visade ett brev skrivet av industriminister Eric Besson.

"Jag ber er att så fort som möjligt visa mig vad som kan göras för att se till att denna internetsajt inte längre ska hysas i Frankrike. Den här situationen är inte acceptabel. Frankrike kan inte hysa en internetsajt som bryter diplomatisk sekretess och utsätter människor för svara", skriver Besson i brevet till tjänstemän i departementet.

En fransk domare beslutade dock några dagar senare att internetoperatören OVH inte kan tvingas att stänga ner sajten.

Måndag 6 december

Piratpartiet attackeras.
Det svenska Piratpartiets servrar utsattes för flera DDOS-attacker sedan man satt upp en svensk spegling av Wikileaks.

Partiet skriver i en pressmeddelande att attackerna har samband med dess stöd till Wikileaks arbete för öppenhet som nu behövs mer än någonsin.

Wikileaks tillgångar frysta.
Betalningstjänsten Paypal fryser donationer som var ämnade för Wikileaks.

Enligt ett uttalande på Paypals hemsida har Wikileaks överträtt företagets användarpolicy som "anger att vår betalningstjänst inte får användas för aktiviteter som uppmuntrar, främjar, underlättar för eller instruerar andra att ägna sig åt olaglig aktivitet".

Samtidigt drar kreditkortföretaget Mastercard tillbaka möjligheten att donera pengar till Wikileaks och Schweiziska myndigheter stänger ner ett av Julian Assanges privata konton, med motoveringen att Assange uppgett falsk information om var han bor.

Tisdag 7 december

Ett annat kreditkortföretag, den här gången Visa, drar även de tillbaka möjligheten att donera pengar till Wikileaks.

"Visa Europe har vidtagit åtgärder för att stoppa Visa-betalningar på Wikileaks webbplats under tiden som det utreds hur verksamheten bedrivs och om den är emot Visas regler", hette det i ett uttalande.

Johan Wicklén
johan.wicklen@svt.se

• Tweet