Militären har huvudroll i Egypten

Publicerad 6 februari 2011 - 10:25 Uppdaterad 6 februari 2011 - 10:26

Egypten har länge betraktats som ett av arabvärldens mest stabila länder. En stabilitet som vilar på den historiskt viktiga armén. De senaste veckornas oroligheter har dock rubbat bilden och synliggjort ett växande missnöje bland den fattiga befolkningen.

Egypten förklarades självständigt 1922 efter brittiskt styre, men i praktiken fungerade landet som en brittisk lydstat fram till andra världskriget. 1952 störtade militären kung Farouk, monarkin avskaffades och ett år senare var blev officeren Gamal Abdel Nasser blev president. Sedan dess har landet dominerats av ledare med militär bakgrund och armén har behållit sitt starka inflytande.

Under Nassers ledning var Egypten i praktiken en militärdiktatur som närmade sig Sovjetunionen. Jordbruk och industri förstatligades i landet och inga andra politiska aktörer tolererades.

Gamal Abdel Nasser 1956.Foto: Scanpix. Under Nasser övertogs Suezkanalen av Egypten vilket ledde Egypten till krig med Israel, Frankrike och Storbritannien - Suezkrisen. Efter hårda påtryckningar från USA och Sovjetunionen var de tre länderna tvungna att dra sig tillbaka.

Nasser dog 1970 efterträddes av Anwar al-Sadat, även han med bakgrund i militären. Under Sadats ledning närmade sig Egypten istället USA och flerpartisystem infördes.

Kritiserat fredsavtal
1979 undertecknade Egypten som första arabland ett fredsavtal med Israel, något som ledde till hård kritik från andra arabländer.
Efter fredsavtalet blev Egypten en viktig samarbetspartner för USA. Egypten är i dag USA:s näst största biståndsland där den egyptiska regimen tilldelas runt tio miljarder kronor årligen. Det allra mesta går till militären.

Hosni Mubarak och Anwar al-Sadat 1981, strax före mordet på Sadat.Foto: Scanpix. 1981 mördades Sadat av islamistiska extremister vid en militärparad. Sadat efterträddes av sin vicepresident, Hosni Mubarak som har styrt landet sedan dess. Mubarak har genomfört ekonomiska reformer medan de politiska reformerna har gått betydligt långsammare.

Egypten är i dag enligt grundlagen en parlamentarisk demokrati med oberoende rättsväsende. Men de undantagslagar som råder i landet sedan 30 år åsidosätter delar av grundlagsskyddet och ger myndigheterna möjlighet överlämna ärenden till militär- och specialdomstolar.

Egypten har arabvärldens snabbast växande folkmängd, och av landets drygt 80 miljoner invånare är cirka 40 procent unga. Arbetslösheten är hög och frustrationen stor bland de unga, som inte får jobb trots att de ofta är välutbildade. Inkomstklyftorna i landet ökar och över 40 procent av befolkningen beräknas leva under fattigdomsnivån.

Respekten för de militära insatserna under Egyptens moderna historia finns även hos dagens unga. Men för många unga och fattiga har missnöjet nu nått bristningsgränsen.

Rapport
Källor: TT, Utrikesdepartementet, Nationalencyklopedin.

• Tweet