Libyens rebeller använder svenska vapen

Publicerad 13 mars 2011 - 21:02 Uppdaterad 13 mars 2011 - 21:19

Rebellerna i Libyen använder svenska vapen i kampen mot regimen. Detta trots att det finns ett FN-embargo mot det våldshärjade landet.

Strax utanför staden Bin Jawwad söndagen den sjätte mars dyker en man med ett svenskt vapen upp bland rebellerna. Vapnet är en gammal modell av granatgeväret Carl Gustaf.

Tre dagar tidigare skymtade en annan man förbi i ett brittiskt tv-inslag från Libyen, också han med ett Carl Gustaf på axeln.

-Ibland kan man sitta hemma och tänka att "det här kan väl alla tänka sig, att vapen kommer på villovägar", men jag tycker att det är allvarligt. Jag blev jätteöverraskad eftersom det funnits ett FN-embargo mot Libyen under lång tid och Sverige som säger att man har en stark kontroll av vapenexporten borde inte ha sålt vapen som hamnar i Libyen, säger Svenska Freds ordförande Anna Ek.

Bilderna har fått svenska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, att reagera. På myndigheten, som kontrollerar Sveriges vapenexport, tror man att åtminstone ett av dessa två vapen, som troligen tillverkats på 1960- eller 70-talet, har kommit till Libyen via Storbritannien som tidigare licenstillverkat Carl Gustaf.

-Först och främst måste vi identifiera vapnen om det går, men jag utesluter att de skulle kommit till Libyen legalt eftersom vad jag vet så har inte heller Storbritannien eller något av de andra länderna som har licenstillverkning exporterat, säger Andreas Ekman Duse, generaldirektör på ISP.

I torsdags stoppade Sverige vapenleveranser till två länder i Nordafrika och Mellanöstern. Vilka länder är hemligt, men att det beror på oroligheterna i regionen är klart.

Förra året exporterade Sverige vapen för drygt 13,7 miljarder kronor och kontrollen är betydligt hårdare i dag än för 40 år sedan. På ISP säger man att avigsidan med svensk kvalitet är vapnen håller länge.

-När vi nu gör prövningar av nya materialleveranser till nya länder så måste vi göra en grundlig analys av hur situationen ser ut där och försöka utröna hur det kan se ut på 20-30 års sikt, säger Andreas Ekman Duse.

Fredrik Andersson
fredrik.andersson@svt.se
Erika Christensson
erika.christensson@svt.se

• Tweet