Frågor och svar om kärnkraftskatastrofen

Publicerad 15 mars 2011 - 11:36 Uppdaterad 15 mars 2011 - 18:13

Händelseutvecklingen kring de havererade kärnreaktorerna i Fukushima väcker många frågor. Här besvaras ett urval av dem.

Påverkas Sverige av olyckan i Japan?

Människors hälsa kommer inte att påverkas i Sverige. Känsliga mätinstument kommer kunna registrera en förhöjd strålningsdos även här om 1-2 veckor, men i övrigt kommer vi inte märka av något enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hur säker är den svenska kärnkraften?

Säkerhets- och strålskyddsreglerna för kärnkraften i Sverige är till för att skydda miljön, allmänheten och de som arbetar i kraftverken mot strålning. Kärnkraftverken är därför konstruerade så att de ska vara mycket driftsäkra. Det finns flerdubbla säkerhetssystem som ska fungera oberoende av varandra.

Inom kraftverken finns flera barriärer (skydd) som ska hindra att strålning och radioaktiva ämnen läcker ut - även om det händer en allvarlig olycka.

Stora kärnkraftsolyckor är sällsynta. Någon allvarlig olycka har aldrig inträffat i Sverige.

Vad är en sievert? När blir strålningen farlig?

Sievert (Sv) är en enhet som används för att uppskatta hur stor risk det är för en människa, eller någon annan levande organism, som utsatts för radioaktiv strålning ska få någon skada som följd av strålningen.

Sievert är en stor väldigt enhet, och ofta används istället millisievert (mSv).

ICRP, International Commission on Radiological Protection, har beräknat att risken för att få en cancer eller ärftlig skada är ca 7% per sievert.

Stråldoser:

1 mSv - Dosen från en genomsnittlig röntgenundersökning.

4 mSv - Normal årsdos från naturlig bakgrundsstrålning i Sverige.

50 mSv - Högsta tillåtna dos för personer som arbetar med strålning.

100 mSv - Stor risk för fosterskador.

1 Sv - Förändringar i blodbanan.

3 - 4 Sv - 50% chans att överleva, procenten varierar beroende på bl.a. ålder och hälsa.

10 Sv - 100% risk att dö.

Hur påverkas hälsan av radioaktiv strålning?

De skador som kan uppstå på grund av strålning är i första hand cancer och ärftliga skador.

Varför äter man Jod-tabletter för att skydda sig mot radioaktiv strålning?

Vid en kärnkraftsolycka frigörs radioaktivt jod som tas upp av sköldkörteln och orsakar strålskador. Om man istället äter jod som inte är radioaktivt hindras kroppen från att ta upp radioaktivt jod.

Tabletterna skyddar bara mot ansamlingar av radioaktivt jod i sköldkörteln och ersätter inte rekommendationer om andra skyddsåtgärder, som att vistas inomhus.

Kan konsekvenserna i Japan bli lika allvarliga som vid katastrofen i Tjernobyl 1986?

Reaktorerna i Tjernobyl var inte inbyggda i skyddsbarriärer, vilket reaktorerna i Fukushima är. När härdsmältan i Tjernobyl inträffade med en explosion som följd spreds därför all radioaktiv ut i atomsfären.

Barriärerna skyddar så pass bra att mycket mindre radioaktivitet slipper ut vid en total härdsmälta, och omgivningen runt kärnkraftverket kan klaras från att bli obeboliga.

Om barriärerna runt reaktorerna i Fukushima fortfarande är intakta är oklart. Det har konstaterats att strålning har läckt ut efter explosionerna.

Vad är en härdsmälta?

Bränslestavarna i kärnreaktorerna alstrar enormt mycket värme. Därför måste de hållas avkylda med hjälp av vatten för att inte smälta, som i sin tur hålls kallt med hjälp av ett kylsystem.

När kylsystemetslutar fungera börjar vattnet snabbt att koka och dunstar ur kyltankarna där bränslestavarna är nedsänkta. Då blottas bränslestavarna och smälter av värmen som de själva alstrar.

Förstördes kärnkraftverket av jordbävningen?

Nej. Själva kärnkraftverket är byggt för att klara jordbävningar och byggnaden är helt intakt. Men tsunamin som följde på jordbävningen slog ut kärnkraftverkets elsystem, och även det extra elsystemet. Kylsystemet, som håller kärnbränslestavarna nedkylda, slutade då att fungera och vattnet i tankarna som de förvaras i började koka bort.

Vad är det som gör att det bildas vätgas vid reaktorerna?

När bränslestavarna överhettas bildas vattenånga. Det sker en kemisk reaktion mellan vattnet coh materialet i skyddsbarriärerna runt reaktorerna och vätgas, som är högexplosivt, bildas.

Varför är det dåligt om det börjar regna efter att ett radioaktivt moln släppts ut vid en explosion i ett kärnkraftverk?

Regn "tvättar ur" det radioaktiva molnet och för med sig de radioaktiva partiklarna ner till marken där de gör mer skada för människor och miljö.

Just nu är det oklart hur allvarliga konsekvenser kärnkraftskatastrofen i Fukushima kommer att få. Varför är situationen svår att analysera?

I en intervju i Gomorron Sverige berättade strålsäkerhetsexperten Peter Hofvander att situationen just nu kan ta många olika vändningar, och att det därför är svårt att ge tydliga svar på hur allvarlig situationen är och kan bli.

Det finns många faktorer som är avgörande för utvecklingen. Tillexempel om det blir en hel härdsmälta eller en delvis härdsmälta i reaktorerna.

Om ett större radioaktivt utsläpp skulle ske är det också svårt att säga hur allvarliga konsekvenser det skulle få, och hur många människor som skulle drabbas, beroende på hur vädret blir.

Vindriktningen och -styrkan avgör hur det radioaktiva molnet skulle spridas, och regnet avgör var partiklarna når marken.

Hans bästa råd till dem som befinner sig i Japan är att lyssna på de lokala myndigheternas rekommendationer. Från dem får man informationen så direkt och så tidigt som möjligt.

Louise Josborg
louise.josborg@svt.se

• Tweet