Den amerikanska kryssningsroboten Tomahawk Grafik: SVT.

Kryssningsmisslien - sinnebilden för klinisk krigsföring

Publicerad 21 mars 2011 - 11:47 Uppdaterad 21 mars 2011 - 17:40

Sent i går kväll bombades en kommandocentral bara 50 meter från Kadaffis berömda tält i Tripoli. Men det fanns inga planer på att träffa Kadaffi eller hans residens. Och det är tack vara högteknologiskt styrda kryssningsmissiler som en sådan precision kan uppnås.

Kryssningsmissilen blev själva sinnebilden för den kliniska högteknologiska krigföring som USA ville visa upp för världen i samband med det första gulfkriget 1990-1991.

Ögonvittnesberättelser om hur amerikanska Tomahawkmissiler på bara några meters höjd flög runt gathörnen i centrala Bagdad, vittnade om ett nytt slags krig där bara soldater och vapensystem skulle attackeras och inga civila behöva dö. Historien visar att det inte blev riktigt så.

Tyskarna var först
Faktum är att ursprunget till kryssningsmissilen var ett vapen som riktade sig just mot civila. Under andra världskriget utvecklade Tyskland V-1 bomben som hade ett inbyggt system för tröghetsnavigering (ett gyro) och därför bara var träffsäker nog att pricka en stor stad. V-1-angreppen mot London har ibland kallats världens första terrorbombning.

Utvecklingen av datorer och satellitnavigeringssystem från 1970-talet och framåt, har gjort kryssningsmissilerna allt mer träffsäkra, och de bästa varianterna har i dag system som låter missilen träffa målet på mindre än en meter när.

Dagens kryssningsmissiler kan skjutas iväg från mobila enheter, från fartyg, eller från flygplan. De förprogrammeras och navigerar helt själva med hjälp av GPS och speciella system som läser av landskapet så att missilen vet exakt var den befinner sig.

Missilen kan alltså inte störas ut, men däremot skjutas ner av luftvärn men det är svårt eftersom den flyger på bara några meters höjd.

Missilen drivs antingen av en jet- eller av en raketmotor, beroende på om den flyger i underljuds- eller överljudsfart.

Fyra miljoner kronor styck
Paradoxalt nog har den tekniska utvecklingen också blivit kryssningsmissilens största belastning. En modern missil kostar idag från 4 miljoner kronor och uppåt och det gör att bara så kallade högvärdiga mål som fartyg, flyg- och militärbaser kan komma ifråga som mål.

Kritiken har också varit hård mot användandet av kryssningsmissiler i exempelvis Afghanistan, där många ansett de högvärdiga målen vara för få och kostnaderna för att använda kryssningsmissiler allt för hög.

Men försvararna hävdar att den precision som kryssningsmissilen erbjuder sparar liv, både bland civila på marken och hos de egna stridspiloterna och att kryssningsmissilen därför är värd alla de miljoner som boktavligt talat går upp i rök.

Roland Zuiderveld
roland.zuiderveld@svt.se

• Tweet