Nancy Pelosi, John Boehner och Barack Obama inför gårdagens krismöte.

USA:s budget

Skuldtak som politiskt slagträ

Publicerad 11 juli 2011 - 16:59 Uppdaterad 15 juli 2011 - 16:02

Den 2 augusti kan USA stå utan pengar till statens löpande utgifter. Något som kan få förödande konsekvenser för hela världsekonomin.

I maj i år slog USA än en gång igenom det så kallade skuldtaket (se faktaruta) på 14.3 biljoner dollar, omkring 92 biljoner kronor. Och sedan dess har man lånat från statsanställdas pensionsfonder för att sköta statens löpande utgifter.

Pengar som kommer att räcka till den 2 augusti - det datum då det amerikanska finansdepartementet räknar med att USA kommer att tvingas bortprioritera ett antal av de 80 miljoner statliga checkar som skickas ut varje månad. Exempelvis får 55 miljoner amerikaner olika statliga bidrag varje månad och allt ifrån lön till statsanställda till räntebetalningar på statsskulden riskerar att frysa inne om inte staten för möjlighet att låna mer pengar.

Och då den amerikanska staten sysselsätter miljontals amerikaner skulle inställda löneutbetalningar få förödande konsekvenser för en mängd amerikanska hushåll.

USA är dessutom världens största låntagare och utgivare av den främsta reservvalutan och om landet tvingas ställa in betalningar kommer den finansiell stabiliteten hotas - speciellt i en tid då en europeisk skuldkris skapat en reell osäkerhet på finansmarknaden.

"Tio dagar på oss"
På söndagen sade president Obama att man nu har tio dagar på sig att komma fram till en lösning för att hinna få förslaget godkänt av representanthuset och senaten innan deadline den 2 augusti. De närmaste veckorna kommer alltså att bli hektiska.

Tidigare har kongressens beslut om att höja skuldtaket, vilket gjorts nästan 100 gånger sedan 1917, mest varit en formalitet utan stora politiska strider. Men den här gången är det annorlunda.

Jämfört med den amerikanska ekonomin är landets statsskuld den största på 50 år, vilket har öppnat upp för ett skyttegravskrig mellan Republikaner och Demokrater där man inte varit sen att använda skuldtaket för att skaffa sig förhandlingsfördelar inför 2012 års budget som börjar gälla i oktober i år.

Den amerikanske finansmannen Warren Buffett har liknat debatten mellan Demokraterna och Republikanerna vid ett parti rysk roulett, eftersom ingen kan förutse exakt vad som skulle hända om staten inte gavs möjlighet att låna mer pengar efter den 2 augusti.

Vägrar skattehöjningar
USA:s finansminister Timothy Geithner framträdde nyligen i CBS-programmet "Face the Nation" där han varnade för "katastrofala följder för den amerikanska ekonomin" om inte en överenskommelse snart slöts.

Men konservativa republikaner, speciellt inom Tea Party-rörelsen, vägrar att gå med på en höjning om inte kraftiga nedskärningar i statens utgifter genomförs, samtidigt som man vägrat att gå med på några som helst skattehöjningar.

Och eftersom republikanerna har majoritet i representanthuset och demokraterna kontrollerar senaten, behövs en bred uppgörelse.

Även om tongångarna varit hårda och mötena mellan partierna än så länge korta och relativt fruktlösa är de flesta i kongressen överens om att skuldtaket måste höjas innan den 2 augusti.

-Jag tror det skulle innebär en stor fara för vår ekonomi och vi skulle riskera att förlorar än mer jobb, sade till exempel representanthusets republikanske talman John Boehner för några dagar sedan.

De hittills misslyckade försöken att tackla USA:s väldiga underskott har även väckt internationell oro.

Internationella valutafonden IMF:s nya chef Christine Lagarde varnade på söndagen för att ett misslyckande skadar världen ekonomiska stabiliteten och hon uppmanade USA:s politiker att finna en kompromiss.

Johan Wicklén
johan.wicklen@svt.se

• Tweet