Euro-krisen

Marknadens tilltro på väg mot ny bottennotering

Publicerad 11 juli 2011 - 19:41 Uppdaterad 11 juli 2011 - 21:37

Spanien och Italien utsattes för ett enormt räntetryck på måndagen, i skuggan av ett i raden av möten i Bryssel om den grekiska skuldkrisen.
Sverige kan trots sunda statsfinanser stå på tur, via banksystemet och en recession.

Det svajar betänkligt kring statsfinanserna i Sydeuropa.
Spanska och italienska räntor nådde nya rekordnivåer på måndagen, samtidigt som euron föll hårt.

Sydeuropeiska bankaktier, inte minst de italienska, fortsatte samtidigt utför efter förra veckans ras.

Svenska banker fick sin slänga av sleven, med kraftiga kursfall, trots att exponeringen mot krishärdarna i form av obligationer från de så kallade PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) inte ens uppgår till 4 miljarder kronor. Detta är en försumbar del av storbankernas balansräkningar.

Risk för ny finanskris
Men det är inte där skon klämmer. Sverige är ett litet exportland, extremt sårbart i en europeisk eller global recession.
Och så finns risken för spridningseffekter via banksystemet.
Detta kan ge realekonomiska konsekvenser även i Nordeuropa, enligt Daniel Bergvall, ekonom på SEB.

-Risken är att vi hamnar i en situation som 2008, efter Lehman Brothers-kraschen, med stelfrusna kreditkanaler och med banker som slutar lita på varandra.

Sannolik skuldrekonstruktion
Som många av sina kollegor ser Bergvall det som nu planeras för Grekland som ett sätt att köpa tid. I slutändan väntar vad man än gör en omfattande skuldrekonstruktion, tror han.

-Skulden är helt enkelt för hög för att de ska kunna ta sig ut på den privata marknaden och börja betala för sig på egen hand igen.

Den grekiska krisen var huvudfrågan när euroländernas finansministrar träffades i Bryssel på måndagen.
Men mötet kom även att präglas av vad en italiensk bankir allade "spekulationsattacken" mot Italien.

Låg kapitalnivåzStruntar i kredivärderarna
Allt fler bland dem verkar nu inställda på att strunta i vad kreditvärderarna på Manhattan i New York tycker, vilket kan vara första steget mot någon form av påtvingade eftergifter för privata obligationsägare.

Men något skarpt förslag om nästa grekiska stödpaket, som väntas bli minst lika stort som det förra på 110 miljarder euro, väntas inte förrän i slutet av juli.

TT

• Tweet