Grekiskt hot tabu i EU-kretsar

Publicerad 14 juli 2011 - 16:33 Uppdaterad 14 juli 2011 - 16:35

Greklands banker klarar stresstesterna, deklarerar landets finansminister.

Men medan man på marknaden ser ett allt större hot om en finansiell kollaps för både staten och bankerna, vill man inom EU inte prata om det.

Börsras, valutakaos, räntechocker, bankrusningar och global recession hotar om Grekland ställer in betalningar och kliver ur eurosamarbetet.

Ämnet är tabu i EU-kretsar. Så tabu att EU-myndigheten EBA inte ens vågat räkna på konsekvenserna av något sådant, vilket framgick tydligt när Greklands finansminister Evangelos Venizelos redan på torsdagen - dagen före offentliggörandet av stresstesterna av EU:s 91 viktigaste banker - kungjorde att bankerna i Aten klarat sig.

Slutet för euron?
Men larmrapporterna på temat, från storbanker och mäklarhus i London och New York, duggar tätt. Och där är tongångarna annorlunda.
"Början på slutet för euron?", är rubriken i en rapport från Capital Economics i veckan. Och följer man de hundratals miljarder dollar som varje vecka omsätts på CDS-marknaden, där man kan försäkra sig mot konkurser för både länder och företag, är det däråt det lutar just nu.

Svenska hushåll och företag skulle drabbas hårt, hur starka statsfinanser regeringen än har. När exportmarknader slås i spillror och kreditmarknaden låser sig finns få motmedel.

Inställda grekiska betalningar räknar i dagsläget de flesta med, förr eller senare. Minst hälften av skulderna måste bort, är en vanlig beräkning bland ekonomer.

Devalvering?
Sannolikheten för att Grekland (kanske i sällskap med Spanien, Portugal och Irland) lämnar euron är lägre. Risken finns dock, även om chansen bara är 5 procent, enligt en uppskattning gjord av den japanska storbanken Nomura.

Utan euron kan regeringen i Aten devalvera bort stora delar av krisen, som rader av sydamerikanska krisländer har gjort.
Men de flesta skulle förlora stort på detta. För grekiska hushåll och företag, med lån i euron, skulle det bli katastrof. Skuldbördan skulle växa i samma takt som devalveringen.

För banker med exponering mot krisen skulle den samlade notan för kreditförlusterna efter en sådan smäll landa på upp till 324 miljarder euro, enligt en kalkyl gjord av den franska storbanken Exane BNP Paribas.

Det är snudd på tre gånger dyrare än det andra stödprogrammet till Grekland som euroländerna, EU, ECB och IMF har så svårt att enas om.

TT

• Tweet