Bankskatt ska rädda Grekland

Publicerad 18 juli 2011 - 11:42 Uppdaterad 18 juli 2011 - 12:34

De 17 länderna i eurozonen vill införa en bankskatt för att på det sättet få den privata sektorn att bidra till räddningsinsatsen för det skuldtyngda Grekland.

Skatten ska omfatta även banker som inte är direkt involverade i Grekland, skriver Die Welt.
Tyskland väntas senare i år införa en skatt på bankvinster, som väntas dra in 1,4 miljarder euro om året.
Företrädare för eurozonen möts i Bryssel på torsdag för att diskutera Greklandskrisen.

Merkel vill se resultat
Frankrike hoppas att en uppgörelse för skulddrabbade Grekland ska vara klar i slutet av veckan. Den franska budgetministern Valerie Pecresse sade i en tv-intervju till kanalen LCI på måndagen att "vi hoppas på en överenskommelse - och utifrån vårt perspektiv är den tyska förbundskanslern Angela Merkels kommentar om att nå ett konkret resultat på torsdag en vettig plan".

"Det känns lite desperat"
SEB:s chefekonom Robert Bergqvist tycker att förslaget om att införa europeisk bankskatt för att lösa problematiken i Grekland är märkligt.
-Det känns lite desperat. Det låter som en värnskatt på Europanivå som ska vara direkt kopplad till den grekiska situationen.

Han har förståelse för att EU-ledarna måste sätta ned foten för att involvera den privata sektorn i krislösningen. Men skulle då vilja ha en mer generell lösning som tar sikte på problemen i hela Europa.
-Jag har en viss sympati om man tar ut en avgift för att skapa en typ av stabilitetsfond för det finansiella systemet. Men att man tar ut en skatt för att klara en statsskuldskris i Grekland, det har jag mycket svårt att se att det är vägen framåt.

Gör man en speciallösning för Grekland så kommer fler länder vilja ha samma gynnsamma behandling.
-Skulle Grekland få en skuldlättnad så är det naturligt för de politiska systemen i Portugal och Irland att ställa samma krav om skuldlättnader och lindring i räntevillkor.

-Det är ingen jättelättnad efter de här stresstesterna som vi fick i fredags kväll.

Bergqvist säger att de parametrar som användes i stresstesterna inte återspeglar verkligheten i tillräcklig utsträckning.
-Det som många ser som verklighet i dag är någon typ av skuldrekonstruktion. Grekland har den högst sannolikheten för skuldrekonstruktion, men både Irland och Portugal är också kandidater.

Detta har inte ingått i testerna och ribban för bankernas kärnkapital borde därför ha legat högre, säger han.

TT

• Tweet