Det här innebär budgetuppgörelsen i USA

Uppgörelsen kan blir svårsåld enligt SVT:s Per Anders Engler Foto: Scanpix

Kompromiss fem i tolv

Upplagt för politisk strid i USA

Publicerad 1 augusti 2011 - 15:21 Uppdaterad 1 augusti 2011 - 20:21

I grevens tid nåddes till sist en överenskommelse om budgeten. En uppgörelse om vilken både president Obama och representanthusets republikanske talman John Boehner säger att den visserligen långt ifrån ser ut som han skulle önska, men samtidigt innebär en viktig avbetalning på USA:s budgetunderskott.

Kompromissen nåddes bokstavligt talat fem minuter i tolv. Om man misslyckats med att komma överens skulle USA tvingats ställa in många av sina betalningar för första gången i historien.
För vanliga amerikaner skulle det ha inneburit kraftigt höjda räntor på till exempel huslån, kreditkort och billån. Utländska långivare skulle kunna börjat ta hem sina pengar från amerikanska banker och värdet på amerikanska statsobligationer skulle sjunka. Det hade inte bara varit en pinsam situation för världens största ekonomi, det hade kunnat kasta USA tillbaka in i en recession.
Den amerikanske finansministern Timothy Geithner har varnat för en katastrof för den amerikanska ekonomin. Och långtgående konsekvenser för världsekonomin. Nu tycks det hotet vara avvärjt.

Upplagt för politisk strid

Barack Obama Enligt president Obama innebär den föreslagna kompromissen att underskottet minskas med 2,4 tusen miljarder dollar över en tioårsperiod, mot att skuldtaket höjs med motsvarande belopp. En särskild kommitté ska inrättas, med representanter för bägge politiska sidor, med uppgift att se över vilka nedskärningar som ska göras. Här är således upplagt för politisk strid fram tills att kommittén ska lämna sitt förslag i november.

Lång väg till kompromiss
Såväl demokrater som republikaner är överens om att underskottet måste minskas. Trots det har vägen till en kompromiss varit en lång och mödosam. Skiljefrågan har varit hur man ska gå till väga. I stora drag har demokraterna velat genomföra skattehöjningar bland höginkomsttagare, bland annat för att skydda låginkomsttagare och pensionärer från nedskärningar i välfärdssystemen. Republikanerna å sin sida har motsatt sig skattehöjningar och i stället föreslagit kraftiga utgiftsnedskärningar för att gå med på en höjning av lånetaket. Det har framför allt varit nyinvalda republikaner från den så kallade Tea Party-rörelsen som motsatt sig alla former av en höjning av lånetaket.

Har suttit i omöjlig sits
Finanskrisen och USA:s sköra ekonomiska tillstånd har fått de offentliga utgifterna att skjuta i höjden som en raket, samtidigt och av samma skäl har skatteintäkterna minskat. Det har sammantaget skapat ett hål i den amerikanska statsbudgeten. Obama-administrationen har suttit i en omöjlig sits. Man har behövt spendera mer medel än vad man kunnat få in, samtidigt som man varit förhindrad från att låna mellanskillnaden. I USA stipuleras nämligen i lag hur mycket regeringen tillåts låna för att betala sina räkningar, såsom räntor på lån, militärens löner, och viss hälso- och sjukvård. Det är alltså kongressen som äger beslutanderätt över höjning av lånetaket, liksom regeringens utgiftsåtaganden och beskattningsrätt.

Förslaget kan bli svårsålt

John Boehner Nu återstår för kongressens båda kammare, det republikandominerade representanthuset och den demokratdominerade senaten, att godkänna uppgörelsen innan den kan skrivas under av president Barack Obama och därmed bli lag. Och bedömare menar att förslaget kan bli svårsålt. För många demokrater kommer att knorra över att det inte innehåller några skattehöjningar, medan det bland fiskalt konservativa republikaner kommer att muttras över att nedskärningarna inte är tillräckligt långtgående.

Per Anders Engler
utrikesreporter SVT

• Tweet