ECB räddade börsen - men euron hotas
|
|
Publicerad 8 augusti 2011 - 15:31
Uppdaterad 8 augusti 2011 - 16:53
|
Europeiska centralbankens stödköp av statsobligationer ledde till att de befarade jätterasen uteblev. Men trots det växer nu risken för ett sammanbrott för euron, befarar ekonomer. Farhågorna var stora när börserna öppnade på måndagsmorgonen. Många befarade ett sammanbrott efter kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors nedgradering av USA samtidigt som den europeiska skuldkrisen förvärrats. Men börserna klarade sig hyggligt och i Milano och Madrid var det till och med tidvis plussiffror på aktiemarknaden, tack vare beskedet om stödköp av statspapper från Europeiska centralbanken (ECB). I Stockholm var det dystrare och skärmarna blinkade mestadels röda. Vid 15-tiden på måndagen hade OMXS-index backat med 3,1 procent. Räntan på italienska och spanska statspapper föll kraftigt efter ECB:s beslut att gå in och stödköpa. Räntegapet mot tyska statspapper sjönk från strax under 4 procent till under 3 procent. Europas Förenta Stater Men även om trycket mot Italien och Spanien nu avtar är krisen i eurosamarbetet inte över. Italien och Spanien är inte räddade även om länderna nu har ECB på sin sida. Tvärtom ökar risken för att eurosamarbetet måste ändras i grunden. Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, ser två vägar för eurosamarbetet. Antingen skrotas valutaunionen, eller så skapas Europas Förenta Stater. Och Bergqvist ser tecken på att en sådan fullskalig politisk union är på väg. Nästa steg borde därmed bli att diskutera en fiskal union med gemensamma skattebeslut. -Där har till exempel ECB-chefen Trichet varit ute och vädrat tanken om att skapa ett gemensamt finansdepartement i Europa för att formera politiken. Har du tagit det steget är du ganska nära Europas Förenta Stater, säger Robert Bergqvist. Samtidigt är de räddningsfonder, EFSF och ESM, som tidigare snickrats ihop inte tillräckligt stora för att ta hand om så stora länder som Italien och Spanien. Därför kommer de fonderna att behöva fyllas på ordentligt. Men det kommer att bli mycket svårt att få de 17 euroländerna att enas om att stoppa in ännu fler räddningsmiljarder i fonderna. Tyskarna trötta på räddningsfonder Många tyskar är redan trötta på att betala räddningsaktioner för vad de ser som slösaktiga länder som spenderat mer än de haft råd med. Det missnöjet har redan skadat förbundskansler Angela Merkels ställning och hennes popularitet har numera fallit till den lägsta nivån sedan 2006. Och en talesman för tyska förbundskanslern Angela Merkel förklarade att Tyskland inte vill fortsätta att bygga upp den europeiska räddningsfonden EFSF med ännu fler miljarder. Flera ledande medlemmar i Merkels parti CDU kräver nu också större inflytande över politiken i Europa. Det är ett tecken på växande motstånd mot Merkels linje i skuldkrisen inom euroområdet, enligt Reuters. -Om politikerna inte inser att man måste sätta krispolitiken och lånen som man ger till krisländer i ett större sammanhang, är det stor risk för en politisk och demokratisk baksmälla, säger Bergqvist. -Jag är bekymrad över att den här dialogen inte förs med väljarna. Tar man inte upp dialogen och lyckas föra kommunikationen utåt blir det uppbrott av valutaunionen. TT/SVT |