Rådgivare: Halvera grekisk skuld

Publicerad 26 augusti 2011 - 10:32 Uppdaterad 26 augusti 2011 - 10:40

Det andra stödprogrammet till Grekland går inte långt nog, enligt Lars Feld, en av fem Vise män som vägleder tyska regeringen i ekonomiska frågor. Den grekiska skuldbördan måste halveras för att det ska fungera på sikt, anser han.

Det andra stödprogrammet, ännu ej sjösatt, beräknas med eftergifter från privata långivare radera ut en femtedel av Greklands skuldberg.
-Det är för lite, säger Feld till den österrikiska tidningen Die Presse.

Sedan Finland och Grekland har gjort upp om säkerheter för finländska lån till Aten har många börjat befara att det andra stödprogrammet till Grekland ska stoppas. Flera andra euroländer, som Nederländerna och Österrike, har begärt samma typ av säkerheter.

Inga egna lån
Enligt den modell för säkerhet som Finland och Grekland kommit överens om betalar låntagaren eller andra långivare in 40 procent av det belopp som ska lånas ut in på ett finländskt konto, för att täcka eventuella förluster om Aten skulle ställa in betalningarna.

Grekland har sedan våren 2010 inte kunnat ta upp egna lån på kapitalmarknaden och måste sedan dess finansiera sig med hjälp av nödlån från EU och IMF.

Ett första stödprogram med lån på 110 miljarder euro ska enligt en uppgörelse mellan euroländerna följas upp av ett andra stödprogram, där det utöver lån på 109 miljarder euro till ska ingå eftergifter från banker och försäkringsbolag med fordringar på Grekland.

Pressar räntor
Oron kring de grekiska finanserna har i veckan pressat upp räntorna på statsobligationer från Aten till rekordnivåer. En tioårig grekisk statsobligation hade på fredagsförmiddagen en ränta på nästan 18,40 procent på andrahandsmarkanden, mot drygt 2 procent för tyska och svenska statspapper med samma löptid.

Räntegapet utgör den premie marknaden kräver då man befarar att Grekland ska ställa in betalningar.

Samtidigt kommer uppgifter om att grekiska banker nu har börjat få ont om säkerheter som kan användas för att finansiera sig med lån från Europeiska centralbanken (ECB), vilket inneburit att bankerna i veckan börjat använda en tidigare orörd grekisk krisfond, som beskrivits som en sista finansiell utpost för bankerna.

Tidigare har samma typ av bankstöd bara använts när det stormade som värst kring bankerna i Irland.

Uppgifterna har tryckt ned många europeiska bankaktier och fick i veckan Frankrike, Italien, Spanien och Belgien att förlänga så kallade blankningsförbud på sina börser.

TT

• Tweet