Får vi snart den nya staten Palestina?

Risk för förvirring

Publicerad 20 september 2011 - 14:03 Uppdaterad 21 september 2011 - 13:06

För en gångs skull blir FN:s årliga höstsammanträde med generalförsamlingen spännande. Alla staters representanter - med höga politiker - är på plats. Och den överskuggande frågan är: Får vi efter det här mötet en palestinsk stat, ett Palestina?

Redan 1947 beslutade FN att dela upp det palestinska området (som då omfattade de nuvarande palestinska områdena plus nuvarande Israel) i två stater. En israelisk och en palestinsk.

Staten som försvann
Ett krig mellan Israel och arabstaterna utbröt 1948. Det ledde till att den palestinska staten aldrig bildades. Resultatet blev istället en enorm palestinsk flyktimngström ut ur området.

Efter kriget 1967 ockuperade Israel Västbanken och Gaza. Fortfarande behärskar Israel stora delar av Västbanken och bygger på ockuperad mark judiska bosättningar, vilket man inte har rätt till enligt internationell lag.

1988 utropades Palestina
År 1988 utropade de palestinska organisationerna staten Palestina,
Osloavtalet gav palestinierna visst självstyre men det var då mera symboliskt.

Men genom de så kallade osloavtalen 1993 kom israeler och palestinier överens om att inleda en överföring av en del områden på Västbanken och i Gaza till palestinsk förvaltning. Men det var fortfarande inte en stat det handlade om.

Bara en "enhet" i FN
Idag representeras den palestinska myndigheten i FN genom en delegation som saknar rösträtt och det sägs att den representerar en "enhet".

Förhandlingarna mellan israeler och palestinier har gått i stå. På grund av att Israel inte har frusit utbyggnaden av bosättningar vägrar palestinierna att förhandla.

Generalförsamlingen kan uppgradera palestinierna Det är frustrationen över detta som nu fått den palestinske ledaren att gå till FN för att försök få området erkänt som en stat.

Palestiniernas två vägar
Palestinierna kan välja två vägar. Att gå till FN:s säkerhetsråd med sina 15 utvalda medlemmar. Men där har USA redan hotat att lägga in sitt veto, dvs. blockera hela beslutet.

Men det är en mardröm för Obama. Det kan utlösa nytt USA-hat i den muslimska världen.

Men palestinierna kan också gå till FN:s generalförsamling, där alla stater är representerade. Det palestinska initiativet sker precis när även regeringschefer och presidenter samlas för att hålla det
Sympatier för Palestina i Egypten årliga talet till generalförsamlingen.

Palestinsk uppgradering
I generalförsamlingen finns en majoritet för en palestinsk stat. Men det är bara säkerhetsrådet som formellt kan godkänna en ny stat.

I generalförsamlingen kan man bara ge palestinierna en status som innebär att de uppgraderats från "enhet" till "stat" med observatörsstatus och utan rösträtt. Precis som påvens Vatikanstaten.

Omröstning kan dröja?
Det är mest en symbolisk gest. Men genom ett sådant beslut skulle Palestina kunna dra Israel inför den internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag.

(Enligt den uppgifter i regeringskritiska israeliska tidningen Haaretz på tisdagen ska dock västmakterna i FN ha kommit överens om att förhala själva omröstningsproceduren i båda FN-organen. Omröstningen kan dröja flera veckor enligt tidningen.)

Kan destabilisera
Beslutet får också betydelse eftersom det kan utlösa motåtgärder.

Muren/barriären som Israel byggt, även in på den ockuperade Västbanken Israel har till exempel hotat med att inte betala ut de nära 70 miljoner dollar som palestinska myndigheten får varje månad från tullavgifter som Israel tar upp.

Bara denna åtgärd kan destabilistera eftersom palestinska myndigheten då får det svårare att betala löner till sina anställda.

USA-hot
USA har hotat att dra in sitt bistånd. Istället försöker USA, Ryssland, FN och EU att hitta på ett sätt att stoppa initiativet. Palestinierna skulle få klara och tydliga löften om att förhandlingar ska inledas som kan leda till ett resultat.

Israels soldater finns kvar Palestinierna har hittills nobbat dessa erbjudanden. Just nu är stämningarna sådana att de palestinska ledarna måste ha verkligt goda medgivanden från Israel för att dra tillbaka sin ansökan.

Risk för krig
Det stora praktiska problemet blir hur det israelisk-palestinska säkerhetssamarbetet påverkas. Palestinierna ser till att stoppa extremister som vill angripa Israel.

Om det samarbetet brakar samman blir resultatet troligen att Israel tar till militära åtgärder mot Västbanken. Risk för krigshandlingar, alltså.

Frågan blir också vad ett FN-beslut skulle betyda. Fortfarande står israeliska trupper inne i Västbanken, mellan de palestinskt styrda delarna. Fortfarande är delar av Västbanken bebyggda med
Israel har fortsatt bygga bosättningar judiska "bosättningar".

Hamas kvar
Och fortfarande är de palestinska områdena splittrade. På Västbanken styr Fatah/PLO under Mahmoud Abbas. Men i Gaza sitter Hamas, som bojkottas av väst. Så ett eventuellt Palestina är inte ens en enhet.

Om det blir grönt ljus i generalförsamlingen betyder det inte att de stater som röstat för, automatiskt erkänner Palestina som stat.

Inom EU finns planer på ett uttalande om att man skulle kunna rösta för Palestina i FN, men att det inte betyder att de röstande staterna enskilt har erkänt Palestina.

Förvirring
För att göra förvirringen än större erkände Sverige häromveckan den palestinske representanten som ambassadör. Och en ambassadör representerar en stat. Men Sverige har inte erkänt en stat som heter Palestina.

Förvirringen före omröstningen är stor, men den kan bli lika stor efteråt. Kanske också för palestinierna eftersom det väcker förhoppningar som knappast kan uppfyllas automatiskt efter beslutet.

Bo Inge Andersson
bo_inge.andersson@svt.se

• Tweet