Japan kräver svar om euron

Publicerad 13 december 2011 - 10:13 Uppdaterad 13 december 2011 - 11:20

Japans regering saknar en tydlig plan för hur EU ska hantera skuldkrisen.

-Vi kan inte ta nästa steg, där IMF involveras, om inte de europeiska länderna visar exakt hur mycket som behövs för att hantera krisen.

EU måste göra mer för att övertyga marknaden, säger Japans finansminister Jun Azumi på en pressträff på tisdagen.
Uttalandet kommer medan de höga långräntorna för krisländer som Italien och Spanien klättrar uppåt mot ohållbara nivåer.

Finland mot recession
Finland är på väg in i en recession, förutspår Sampo Bank enligt FNB. Banken beräknar att BNP kommer att minska redan under innevarande kvartal. Nästa år väntas en nedgång på 1 procent.

Recessionen är en följd av den utdragna skuldkrisen i eurozonen, vilket har minskat Finlands export. Konsumtionen och investeringarna i Finland har däremot fortsatt att öka.

Tjeckian tvekar om IMF-uppgörelse
EU-landet Tjeckiens premiärminister Petr Necas säger att han bara kommer att instruera landets centralbank att skjuta till mer krisstöd till IMF om samtliga EU-länder också gör det.

Necas säger i en tidningsintervju att IMF-pengar från Tjeckien kan bli aktuellt endast om landet hotas av isolering i frågan.
Tjeckiens andel av de 200 miljarder euro i extra IMF-tillskott som diskuterats uppgår till 3,5 miljarder euro (32 miljarder kronor).

-Det är ett väldigt högt belopp. Och jag tycker att regeringen bara borde be centralbanken använda valutareserven för detta om alla andra EU-länder utanför eurozonen också är med, säger Necas.

Uttalandet görs samtidigt som EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy inför EU-parlamentet i Strasbourg säger sig räkna med att den nya budgetpakten från i fredags ska vara påskriven av 26 EU-länder i början av mars.

Van Rompuy säger samtidigt att han räknar med att man tills dess ska ha diskuterat färdigt om hur mycket resurser eurozonens permanenta krisfond ESM ska ha när den sjösätts om drygt ett halvår, ett år tidigare än planerat.

Enligt tidigare beslut ska ESM, som ersätter den omstridda tillfälliga krisfonden EFSF, ha 500 miljarder euro i garantier från euroländerna för stöd till euroländer och banker som drabbas av skuldkrisen.

Högre långräntor för Spanien och Italien
Euron närmar sig årslägsta mot dollarn och långräntor för länder som Spanien och Italien fortsätter stiga.

Räntelyftet hänger samman med att marknaden ser det som allt troligare att kreditvärderaren Standard & Poor's (S & P) följer upp förra veckans varning och sänker kreditbetyg för 15 av 17 euroländer.

Ett sänkt kreditbetyg pressar i regel upp lånekostnaden för länder och företag som berörs och kan i extremfall (som Grekland, Irland och Portugal) innebära att länder inte längre kan finansiera sig på den privata kapitalmarknaden.

I dagsläget skulle sänkningar av euroländernas betyg troligen främst slå mot institutioner som eurozonens krisfond EFSF, som finansierar sina stödinsatser till euroländer med egna obligationer.

-Det största effekten blir det för mellanstatliga institutioner som EFSF. Om EFSF förlorar sitt toppbetyg skulle fonden kunna få svårigheter att hitta investerare, säger Alessandro Giansanti, räntestrateg på ING, till Reuters.

Under tisdagen väntas EFSF ta upp ett växellån med löptid på tre månader på marknaden, vilket syftar till att skapa ökad flexibilitet för fonden.

Euroländerna Spanien, Grekland och Belgien - i olika grad indragna i skuldkrisen - testar på tisdagen också kreditmarknadens aptit på växellån.

Grekiskt budgetunderskott växer
Hålet i Greklands centrala statsbudget blir allt större.

Under årets första elva månader, januari-november, har den grekiska statens budgetunderskott vuxit med 5,1 procent till 20,5 miljarder euro (186 miljarder kronor). Det kan jämföras med 19,5 miljarder euro under samma period i fjol, enligt statistik från Greklands finansdepartement.

Siffrorna omfattar bara den statliga nivån och alltså inte offentliga underskott på regional nivå eller i socialförsäkringen.

TT

• Tweet