|
|
|
Tältstad nära Port-au-Prince två år efter skalvet.
Foto: AFP/Scanpix
|
Avstannad utveckling i krisens Haiti
|
|
Publicerad 11 januari 2012 - 16:44
Uppdaterad 12 januari 2012 - 07:09
|
Den humanitära krisen fortsätter i Haiti, två år efter det att landet ödelades av en jordbävning som krävde över 220.000 människoliv. Trots utlovade biståndsmiljarder bor en halv miljon människor fortfarande i tältläger. -Jag kom hit strax efter jordbävningen med mina barn. Min dotter, som bara var några månader gammal, i mina armar, och ingenting annat, minns Valerie Loiseau, 28. Två år efter jordbävningen bor hon och hennes nu treåriga dotter Kelida fortfarande kvar i ett av de 800 tältläger som dominerar landskapet i huvudstaden Port-au-Prince. Hon är inte ensam. Även om lägren krympt bor över en halv miljon människor under osäkra och ohygieniska förhållanden. Koleraepidemi
Haiti var ett av världens fattigaste länder redan innan 2010 och 70 procent levde på under 14 kronor om dagen, enligt den svenska biståndsmyndigheten Sida. Men förhoppningen om att "bygga bättre" har stött på problem, bland annat i form av en koleraepidemi som krävt minst 7.000 liv. -När Haiti drabbades av det största kolerautbrottet i vår tid var man tvungen att dirigera om all hjälp för att hantera det, säger Carina Staibano, Sidas programhandläggare för Haiti. Dödläge
Nybyggen går smärtsamt långsamt. Bara omkring hälften av rasmassorna från tiotusentals kollapsade byggnader har rensats bort från gatorna. Oklarheter om vem som egentligen äger marken i området leder till att hjälporganisationer tvekar att bygga nytt, vilket låser landet i ett dödläge som bara kan lösas på politisk nivå. Men Haitis nya regering, ledd av den före detta popsångaren Michel Martelly, är fortfarande svag och klarar sig inte utan frivilligorganisationerna, som finansierar landets utveckling. Det gör också övergången från humanitär hjälp till mer långsiktiga insatser svår. -Det finns villiga givare men än så länge är de avvaktande. För att jobba långsiktigt måste man gå genom lokala strukturer och myndigheter, säger Carina Staibano. Bistånd har inte utbetalats
Efter katastrofen utlovades över 31 miljarder kronor i bistånd från det internationella samfundet. Bara dryga hälften - 52,9 procent - har hittills betalats ut och en mycket liten del har gått genom landets regering, enligt FN:s särskilda sändebud för Haiti. Men FN hoppas kunna slussa mer pengar till haitiska institutioner i framtiden. -Haiti förtjänar att resa sig upp på egen hand och det kan de inte göra utan de pengar som krävs, sade FN-medarbetaren Jehane Sadky till NBC News.
En ung man säljer begagnade skor på gatan i Port-au-Prince. Foto: AFP/Scanpix
Fakta: Utveckling efter katastrofen |
* Minst 222 000 människor dog och drygt 300.000 skadades, enligt Haitis regering. * Som mest var 2,3 miljoner människor - varav 302.000 barn - hemlösa. * Omkring 105.000 byggnader förstördes helt och 188 383 kollapsade eller fick stora skador, enligt den haitiska regeringens uppskattningar. * Kostnaderna för skador orsakade av jordbävningen uppskattas till 53,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 120 procent av Haitis BNP för 2009. * 55 procent av landets befolkning levde före jordbävningen på mindre än tio kronor per dag och 58 procent saknade tillgång till rent vatten. * 4,5 miljarder dollar utlovades i bistånd från det internationella samfundet, vilket inte inkluderar bidrag från privata organisationer. 52,9 procent av de utlovade miljarderna har betalats ut.
Källa: FN:s särskilda sändebud för Haiti. (TT) Ylva Mossing/TT |
SVT Play
