hem | kultur & nöje | vetenskap Regioner
En glad Reinfeldt och Merkel tror på europakten.

SVT:s ekonomikommentator

"Europakten förändrar ingenting"

Rapport
Publicerad 30 januari 2012 - 19:47
Uppdaterad 31 januari 2012 - 13:41

Sverige har för avsikt att gå med i europakten. Men det är en pakt som inte gör särskilt stor skillnad enligt SVT ekonomikommentator Peter Rawet.

Ekonomisk kris i EU

Mastrichtavtalet

• Genom Maastrichtfördraget 1991 skapades Europeiska unionen (EU).

• I fördraget beslutades att budgetunderskottet inte får överskrida 3 procent av ländernas BNP.

• Samtidigt fick EG-domstolen rätt att utdöma böter för ett medlemsland som bryter mot
EU:s lagar och fördrag.

• 2010 kunde bara Finland och Luxemburg leva upp till kravet för budgetunderskott.

Eurostat & EU-upplysningen

-Allt som beslutas om finns i princip redan med i Maastrichtavtalet.

De senaste dagarna har de varit mycket snack fram och tillbaka om Sveriges ja till europakten. Men redan med Maastrichtfördraget 1993 som EU:s länder skrev under så tillkom flera av de regler som nu på nytt tas upp i utkastet för den nya europakten.

Försök till nystart
I Maastrichtfördraget som även Sverige undertecknat finns det krav på att EU-ländernas budgetunderskott inte får överstiga 3 procent av BNP. Med europakten så har nu kravet skärpts något. Nu lägger man till att det strukturella underskottet inte får överstiga 0,5 procent av BNP.

Med det menar man att underskott som är permanenta över en lång tid såsom utgifter för sjukvård, militär och skola inte får var mycket högre högre än landest inkomster.

-Redan i Maastrich så fanns regler kring budgetunderskott som skulle följas annars fanns risk för böter för länderna. Men både Tyskland och Frankrike bröt 2003 mot dessa regler utan några påföljder. Så man kan säga att det här är en sorts nystart, säger SVT:s Peter Rawet.

"Vill visa handlingskraft"
Peter Rawet.
Peter Rawet.
Rawet menar att det är svårt att straffa länder utefter Mastrichavtalet eftersom regelverket urholkats av att länderna inte följt det. Varför ska Grekland böta för sitt budgetunderskott när inte Tyskland och Frankrike gjort det? 2010 var det endast Finland och Luxemburg som kunde leva upp till kravet för budgetunderskott, enligt statistik från Eurostat.

Nu hoppas EU-länderna att den nya europakten ska råda bot på den ekonomisk kris som drabbat Europa och Grekland. Men det är främst en putsning av yta, menar Rawet.

-Det är ett sätt att visa handlingskraft men marknaden ger blanka sjutton i det här. Vad som är viktigt för dem är om Europeiska centralbanken (ECB) kan tänka sig att skjuta till pengar till de drabbade länderna.

Sviket förtroende
En annan mindre ändring jämfört med Maastrichtavtalet är att EU nu mer regelbundet kommer att kontrollera ländernas budget.

-Det är bara ett tecken på att man inte längre litar på varandra. Länder rundade det som var grunden för Maastrichtavtalet så nu vill man från EU:s håll ha mer kontroll över länderna ekonomi.

Europakten - de små förändringarnas pakt

De tre ekonomiska förändringar som SVT:s Peter Rawet kan utläsa av den nya europakten:

• Ett tillägg av kravet för budgetbalans från Maastrichtfördraget. Det konstanta budgetunderskottet får inte överstiga 0,5 procent av BNP.

• Mer regelbunden kontroll av länders budget.

• En permanent skyddsfond skapas för länder i trubbel (den europeiska stabilitetsfonden). Fonden uppgår till 500 miljarder euro.

Peter Rawet, SVTs ekonomikommentator.

Robert Lundin
robert.lundin@svt.se

Toppnyheterna

Hollande måste nu möta verkligheten

Hollande hade alltså turen att få en motståndaren som var hjärtligt illa omtyckt. Nu är det dags för Hollande att möta verkligheten som president i ett Frankrike i kris - och som kanske hotas av än värre kriser.

#nyhlab

Foto: Carl-Johan Söder/SVT

Nyhetslabbet - vi testar dina nyheter!

Följ bloggen bakom Nyheternas interaktiva livesändningar!

Sociala medier

Nyheter på Twitter

SVT Nyheter tar emot tips och tipsar om nyheter på microbloggen Twitter.

Vädret

Utrikesreportage

USA: Ung elit nobbar Wall Street

Här hittar du aktuella reportage från vår utrikesredaktion.

SVT2 9-12, Kunskapskanalen 12-16

Måndag 14 maj

09:00 Europadagen
Seminarier och debatter om EU. Åtta delar om ca 45 minuter: Snabbväxande Stockholm, Danmark som ordförandeland, "Det blev bättre med EU", EU så in i Norden, Hur klarar EU konkurrensen? Har EU-länderna klarat Rio-löftena? Ungdomsarbetslösheten och Fokus på EU. Inspelat 9/5.
10:30 Pressträff om åldersdiskriminering
Med Erik Ullenhag (FP)
15:30 Bo Lundgren i KU

Rapport

Rapports nyhetsankare. Foto: SVT

Rapport - största nyhetsprogrammet

Möt redaktionen bakom Sveriges största nyhetsprogram Rapport.

Gomorron Sverige

Gomorron Sverige

Dagsaktuella gäster, recensioner, recept och mycket mer hittar du hos Gomorron Sverige.

Korrespondenterna

Foto: SVT

Se oss i SVT Play!

Korrespondenterna är tillbaka i september med tio nya program.

Under uppehållet kan ni se Korrespondenterna i SVTPlay. Där finns 25 program att se om allt från Barnslaveri i vår tid (bilden ovan) till Kokainets väg, Polyamori och Förbjuden kärlek.

I sommar kommer fem repriser fredagar 19.30 i SVT2 med start vid midsommar.

Grafik

Foto: SVT

Det nya Afrika

SVT:s interaktiva grafik ger dig sammanhangen och samlar nyheter och inslag om Afrika.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.