|
|
Monti, Sarkozy och Merkel diskuterade eurons framtid på måndagskvällen.
Foto: Scanpix
|
25 länder stödjer euro-pakten
|
|
Publicerad 30 januari 2012 - 21:18
Uppdaterad 30 januari 2012 - 22:37
|
Efter måndagkvällens eurokrismöte och efterföljande presskonferens meddelades bland annat att 25 länder har uttalat stöd för och avsikt att vara med i finanspakten.
Bara Tjeckien och Storbritannien har ställt sig utanför. * Euroländerna måste förbinda sig i lag att inte ha större budgetunderskott än 0,5 procent av BNP.
* Om länderna avviker från disciplinreglerna ska åtgärder genast vidtas.
* Eurotoppmöten ska hållas minst två gånger om året. Icke-euroländer som anslutit sig till pakten bjuds in minst en gång per år, samt när vissa frågor diskuteras, till exempel konkurrenskraft.
* Icke-euroländer som ansluter sig blir inte bundna av reglerna, om de inte själva vill.
* EU:s domstol kan döma ett land att betala böter om det inte inför budgetkraven i sin lag. Böterna ska gå till den permanenta krisfonden ESM.
* För att ett euroland ska kunna få stöd ur ESM i framtiden måste det ha förbundit sig till paktens regler.
* Storbritannien har sagt klart nej till pakten. Inte heller Tjeckien har sagt ja.
* Pakten ska formellt undertecknas på EU-toppmötet den 1 och 2 mars. Källa: TT -Det tyder på att Sverige och andra icke-euro-länder och har fått gehör för sina krav, säger SVT:s korrespondent Malin Syrstad. Kraven består bland annat i att få vara med på vissa möten som rör euro-pakten. Detta utan att man behöver binda sig till reglerna för euro-pakten. Vad är vitsen om man inte behöver följa de regler som finns? -Enligt regeringen så är det största syftet att få vara med och påverka och få insyn. Det handlar om fler områden än bara euron, det kan handla om fri rörlighet, om att få flytta, jobba och studera utomlands. Vad kommer skillnaderna att bli för de länder som är med i pakten? -De binder sig till reglerna i europakten, för ökad budgetdisciplin. Det finns regler för hur stora budgetunderskott och hur stora skulder man får ha och följer man inte dem kan man tvingas böta och dras inför EU-domstolen. Mycket av eurokrisen handlar om Grekland. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt uttalade sig också efter mötet: -Grekland gör för lite i förhållande till vad de lovar, och förväntar sig för mycket på att leva på lån från andra, och det är inte hållbart. -Pressen är väldigt stor på Grekland, säger SVT:s Malin Syrstad. Inför mötet så har det kommit ett kontroversiellt förslag från Tyskland, som upprört många greker: att EU skulle ha en särskild kommisionär som skulle ha vetorätt över Greklands budget och framtida utgifter. Reinfeldt uttryckte förståelse för att Greklands oförmåga till bättring leder till hårda tag.
-Till slut så tröttnar ju långivarna på att man inte gjort det man lovat. Det är en tung del av tysk debatt och då blir motkravet ännu mer kontroll. Vad man kallar den personen, eller den exakta konstruktionen, det kan man diskutera. Men jag förstår frustrationen. Tommy Waidelich, Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson, säger att han bara fått en muntlig genomgång hittills. -Vid den första anblicken ser det ut som om vi har fått gehör för våra fyra krav. Men vi har inte fått de slutliga texterna så det återstår att granska i detalj, men det hör ju också till den kommande riksdagsbehandlingen, säger han. SVT/TT |
SVT Play
Torsdag 23 februari 2012
