EU-länderna ense om arbetstidsregler
|
|
Publicerad 10 juni 2008 - 02:15
Uppdaterad 8 oktober 2009 - 10:41
|
EU:s arbetsmarknadsministrar kom i natt överens om gemensamma regler som gör det tillåtet för en anställd att arbeta mer än 48 timmar i veckan. Överenskommelsen gäller bl.a hur länge någon får arbeta och hur lång vilan måste vara mellan arbetspassen. Det har tidigare varit oklart hur exempelvis läkares och annan sjuk- vårdspersonals jourtid ska räknas. EU-ministrarna enades också om att tillfälligt anställda via uthyrnings- firmor ska få samma rättigheter som fastanställda från dag ett. Strid mellan Storbritannien och Frankrike Kompromissen kommer efter fyra års dödläge, bland annat på grund av att Storbritannien kämpat hårt för att få behålla sina långa arbetstider. Landet har haft ett undantag från reglerna i EU-lagen från 1993, där maxtiden nu är 48 timmar per arbetsvecka. Ska godkännas av parlamentet Flera länder, bland annat Frankrike, har i stället hävdat att Storbritanniens undantag borde slopas eftersom de menar att 48-timmarsveckan skyddar de anställda från exploatering och olyckor. För att förslaget ska klubbas som lag måste det dock godkännas av EU-parlamentet där det väntas möta hårt motstånd från bland annat Belgien, Grekland och Spanien. Den svenska modellen Den svenska regeringens linje i EU-förhandlingarna har varit att värna om fackförbunds och arbetsgivares möjlighet att bestämma över arbetstider i kollektivavtal. -Vi fick med alla skrivningar som värnar den svenska modellen. Det är en stor framgång för Sverige, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m). Vaxholmskonflikten: "Riv inte upp utstationeringsdirektivet" När det gäller den andra stora arbetsrättsliga frågan, utstationeringsdirektivet, menar Margot Wallström att facket inte tjänar på att försöka riva upp det. Det är utstationeringsdirektivet som lett till att fackförbundet Byggnads riskerar att få betala skadestånd till det lettiska byggföretaget Laval för att Byggnads satte bolaget i blockad på ett bygge i Vaxholm. -Om man öppnar direktivet finns en risk för att det blir ett steg tillbaka, säger Margot Wallström. Det finns krafter som vill gå i andra riktningen, som tycker att det ger för mycket utrymme för de fackliga organisationerna, att det behövs mer av konkurrens, säger hon. Wallström tror snarare på någon form av politisk styrning, till exempel genom ett socialt protokoll. Domarna kan tolkas på olika sätt och frågan är på intet sätt avgjord, enligt Wallström. Sverige har ett handlingsutrymme och det bör vi utnyttja maximalt, tycker hon. |