Direktrapport från Eklundrättegången

Publicerad 21 juli 2008 - 10:24 Uppdaterad 22 juli 2008 - 13:18

"Jag såg en man sitta grensle över en kvinna och ta stryptag." Det sade ett av de tre vittnen som kallades till Stockholms tingsrätt i dag.

Rapport var på plats i säkerhetssalen under dagens förhandlingar och rapporterar direkt om rättegången mot Anders Eklund:

9.25 Vid sakframställan följer Anders Eklund med i undersökningshandlingarna. Hans advokat, Leif Silbersky bläddrar i protokollet från brottsplatsundersökningsen. Eklund tittar mestadels ner i bänken, i handlingarna, men då och då tittar han upp mot åklagaren och Pernilla Hellgrens anhöriga.

9.30 När åklagaren berättar att han senare kommer att ställa frågor om en plastlina som hittats på platsen där Pernilla Hellgrens kropp återfanns tittar Eklund ut mot åhörarnas bänk.

9.35 Åklagaren läser ur protokollet att DNA är "med visshet" från Anders Eklund.

9.40 När delar av obduktionsprotokollet läses upp och gör gällande att trubbigt våld använts mot Pernilla Hellgrens huvud sitter Eklund framåtlutad över bänken med armarna i kors och tittar mot åklagaren.

9.45 Advokat Silbersky: Eklund menar att han haft frivilligt samlag med Pernilla och ska berätta hur kontakten togs. E menar att anledningen till mordet var att Pernilla hotade att anmäla för våldtäkt, och att Eklund då greps av panik. Förhör med Eklund inleds och Eklund berättar att han inte varit i Falun så ofta utan säger att han varit där för att gå på krogen och att han varit där i arbetet. Han berättar också att det var här han tog lastbilskörkort 1986-87.

9.50 När han ombeds att berätta om dagen för Pernilla-mordet inleder Eklund med att berättar att han på eftermiddagen bestämde sig för att åka till Falukalaset. "Jag åker in och kikar".

-Kan ha kommit dit runt fyra-femtiden på eftermiddagen och parkerade vid sjön Tisken. Jag var inne och lyssnade på lite musik på en krog och vid torget var jag ett par timmar och drack kaffe och gick runt på stan.

Eklund tittar direkt på åklagaren när han berättar att han var nykter under kvällen eftersom han skulle köra bil.

-Jag gick sen ner mot en korvkiosk och köpte en hamburgare och gick ut över vägen och det var där jag träffade på Pernilla. Jag satt mig på räcket och käkade, och började prata med Pernilla och funderade på varför hon var ledsen och det. Så började vi gå bortåt och småpratade och då slutade hon grina. Hon hade ju raskare promenadtakt än jag hade så hon gick i från mig men jag kom ifatt. Så drog hon i från mig igen men jag ropade på henne. Vi satte oss att prata vid en parkbänk. Sen gick vi upp i skogen.

Eklund tystnar när han berättar om hur han hade sex med Pernilla och även när han berättar hur Pernilla ska ha hotat att anmäla Eklund för våldtäkt.

9.55 Eftersom Eklund var frivilligt frigiven säger han att han blev chockad när Hellgren hotade att anmäla Eklund.

-Tog med filofaxen och telefonen och det så att hon inte skulle kunna ringa efter hjälp när hon vaknade till liv igen. Telefonen kastade jag medan plånboken och filofaxen la jag i en soptunna. I tidningen på söndagen stod det att hon var död. Det var ju inte alls meningen att Pernilla skulle dö.

Åklagaren undrar varför Eklund tar en omväg till Tiskenparkeringen, och varför han fortsatte att gå efter Pernilla, svarar Eklund:

-Hade hon sagt nej hade jag vikit av.

10.05 Eklund hävdar att Hellgren inte försökte bli av med sällskapet och upprepar flera gånger att hon hade kunnat säga att han inte skulle följa efter.

10.15 När åklagaren säger att han tror att Anders Eklund förföljt Pernilla Hellgren nekar Eklund.
Eklund ritar istället med fingrarna på bänken för att berätta hur han och Pernilla gick tillsammans mot korsvägen.

10.20 -I stenslänten kramas vi och så lägger jag omkull henne, berättar Eklund och lutar sig tillbaka i stolen.

10.30 Advokat Leif Silbersky sitter med huvudet vägt i handen då Eklund beskriver det som enligt honom är ett ömsesidigt samlag.

Silbersky förtydligar åklagarens fråga om huruvida Pernilla verkligen var med på samlaget och Anders Eklund svarar jakande. Han berättar sedan att Pernilla Hellgren hotade att anmäla Eklund för våldtäkt och att han då ville oskadliggöra henne.

10.35 -Jag tog stryptag på henne, runt halsen, berättar Eklund och visar med händerna.

-Jag ville bara att hon skulle svimma av, när hon är lealös bär jag upp henne i skogen. Med kroppsspråk visar Anders Eklund hur han bar.

10.40 Den åtalade vänder sig mot advokat Silbersky efter att åklagaren föreslår att Eklund skulle ha knuffat Hellgren ner för en stenslänt så att hon har skadat sig.

-Det förnekar jag.

10.45 När åklagaren läser upp en del av förundersökningsprotokollet där det står att Eklund berättat att han "vickade omkull henne på vägräcket", säger Eklund att det stämmer och visar med armen hur han "vickade omkull" Hellgren.

-Det fanns ingen frivillighet i det.

10.55 -Det var inte tänkt att hon skulle dö. Det enda hon visste var att jag hette Anders.

Härefter tackar åklagaren för sig varpå Anders vänder sig direkt till Hellgrens anhöriga:

-Förlåt mig för det jag har gjort.

Sedan börjar han gråta.

11.00 Advokat Leif Silbersky frågar klienten hur mycket han faktiskt minns av händelserna för åtta år sedan, varpå Anders svarar att han har fragmentariska minnesbilder.
-Minns du att du ströp henne?
-Jag tror det.

11.05 Silbersky fortsätter fråga sin klient: Vad tror du gjorde att du inte kunde kontrollera dig?
-Det finns ingen logisk förklaring. Det finns en snäll Anders och en ond inom mig.

Silbersky undrar om Eklund vill medge att han har gjort sig skyldig till våldtäkt och Eklund accepterar att han är skyldig.

Förhandlingarna tar lunchpaus.

13.00 Förhandlingarna återupptas med vittnesförhör. Rätten ringer upp det första vittnet som får avlägga vittnesed. Åklagaren börjar med att fråga om de iakttagelser som hon gjort under kvällen.

-Vi var på väg hem från en fest strax före två så kommer ensam blond tjej gående och hon passerar oss vid ett övergångsställe. Vi pratar i bilen om risken med att som tjej gå hem ensam på natten. Dagen efter hörde vi om kvinnomordet och tänkte "Hjälp, tänk om det var hon" och när vi såg bilderna i tidningen var vi övertygade om att det var hon vi hade sett.

13.05 Anders Eklund iakttar åklagaren när han frågar vittnet om hon kunde se någon annan person från bilen.

-Vi såg ingen annan, utan hon gick målmedvetet och i ganska rask takt.

Advokat Silbersky har inga frågor till vittnet, förhöret avslutas. Eklund kliar sig på hakan och tittar ut över åhörarna med en allvarlig min.

13.10 Rätten ringer upp vittne nummer två som får avlägga vittnesed.

13.15 Det andra vittnet berättar att hon och maken åkte taxi hem från Falukalaset och att hon från taxin ser en man och en kvinna som går i rask takt. Kvinnan går först och tio meter efter henne går mannen i samma takt.

-Jag var nog mest fokuserad på kvinnan och tittade mest på henne men tänkte inget speciellt. Sen på morgonen där jag hörde på radion att det hade begåtts ett mord.

13.20 Under förhöret tittar Eklund på åhörarna, på åklagaren och ner i bordet. Vittnet berättar att hon sett en videosekvens med Anders Eklund på internet och att hon då tyckte sig känna igen att mannen hon sett från taxin hade samma gångstil som Eklund. Advokat Silbersky har inga frågor till vittnet utan förhöret avslutas.

13.25 Ett tredje vittne kallas till salen och Eklund sitter tillbakalutad i stolen då vittnet kommer in och avlägger eden.

-Jag cyklade hemåt och när jag cyklade hemåt hörde jag gruffande och stönanden och på min högra sida i slänten såg jag någonting som jag inte förstod. Jag såg en man sitta grensle över en kvinna och ta stryptag. Jag tittade över axeln när jag cyklade över bron och sen cyklade jag till min bostad.

-Det sköljde över mig och jag försökte komma på vad jag hade sett egentligen. Helgen innan hade jag sett två fulla människor på ungefär samma ställe och jag pratade med min mamma, som sa "var de inte bara fulla?".

-Jag satte mig ner och pratade med min vän på internet som jag precis hade tagit avsked av tidigare på kvällen. Och sen pratade jag med en annan vän som kom och hämtade mig och vi gick ut tillsammans där vid viadukten, i ren panik, jag var panikslagen och hon var lugn. Vi hittade en sko nedanför slänten och sen hittade vi kläder, en väska lite ovanför på slänten och såg att det var uppräfsat i jorden där jag hade sett det hända.

Vittnet gick hem och ringde polisen.

13.30 Vittnet beskriver med händerna hur mannen hon såg vid viadukten försökte hålla ner kvinnan som gjorde motstånd. Eklund iakttar vittnet från andra sidan salen.

Advokat Silbersky har inga frågor till vittnet utan förhöret avslutas.

13.40 Rättsläkaren Lars Eriksson förhörs och beskriver Pernilla Hellgrens skador som ska ha tillförts offret dels genom händer och dels genom ett annat föremål.

-Det kan vara olika typer av föremål, kläder, någon typ av skärp eller band eller något rep. Om det är den lina som man hittat på platsen så borde det finnas DNA på den.

Eklund tittar sig omkring i salen när rättsläkaren beskriver hur skadorna kan ha uppkommit.

13.45 Silbersky frågar rättsläkaren vad som talar för att linan ska ha använts.
-Det som talar för att den har använts är att den återfanns på platsen, säger Eriksson som medger att skadan också kan ha orsakats av kläder om de slitits av.

13.50 Förhöret avslutas. Rätten tar paus.

14.15 Efter paus återupptas förhandlingarna och Eklund sätter sig tungt ner i stolen. Åklagaren konstaterar att Eklund erkänner att han våldtagit och dödat Pernilla Hellgren.

-Man kan fråga sig om Eklund har våldtagit och det enda som bevisar detta är Eklunds uppgifter, men det är dock det enda han varit konsekvent i. Nästa fråga är om Pernilla levde då. Eklund har även där varit konsekvent och hävdar att hon levde.

Eklund ser på chefsåklagaren under dennes slutanförande medan advokat Leif Silbersky mestadels tittar ner och antecknar.

Åklagaren hävdar att det handlar om två avgränsade handlingar och att Eklund ska dömas för två olika brott. Målsägarbiträdet yrkar på att Pernilla Hellgrens mamma och syster ska tilldömas skadestånd om 100.000 kronor var, vilket är dubbel så mycket som schablonbeloppet.

-Det här är fråga om ett grymt mord och en grym våldtäkt och de anhöriga har svävat i ovisshet under lång tid.

14.25 Pernillas syster Sofie håller mycket känsligt tal som börjar: "Jag ville vara som hon" och slutar med "Jag känner stort förakt för dig och ska aldrig mer ägna dig en tanke."

Under talet tittar hon på Eklund, som tittar tillbaka, men utan att reagera synbart.

14.30 Advokat Leif Silbersky citerar straffrättens gärningslära som gör gällande att mord konsumerar andra brott så som sexbrott och att Anders Eklund därför endast ska dömas för mord och inte för mord och grov våldtäkt.

Eklund tittar ner i bänken när Silbersky berättar för rätten att varken Silbersky eller Eklund har svar på varför gärningarna begicks och advokaten återkommer till Eklunds tidigare beskrivning av sig själv som "en ond Anders och en god".

14.35 Förhandlingarna avslutas och Eklund leds ut ur salen.

Tove Hanell

• Tweet