Förslaget till ny skollag:
Många förändringar - men viktiga delar saknas
|
|
Publicerad 15 juni 2009 - 18:40
Uppdaterad 15 juni 2009 - 18:54
|
Flera viktiga delar saknas i regeringens förslag till ny skollag. Det gäller främst frågan om att skärpa behörighetskrav för lärare - en förändring som skulle kosta mycket stora pengar. Listan på förändringar i den nya skollagen kan göras lång. Några exempel: Krav på att fristående skolor ska redovisa varifrån de får sponsorbidrag. Tuffare krav för att få plats på komvux - enbart de som saknar betyg eller fått IG i ett ämne får plats, inte de som vill läsa upp ett betyg. Och tuffare krav på kommuner att de måste erbjuda varje barn plats i förskolan inom fyra månader - annars blir det vite. Vissa kommuner har utnyttjat bristen på sanktioner vad gäller föreskolegarantin systematiskt, sade utbildningsminister Jan Björklund (FP) när han presenterade lagförslagen: -Värst i klassen är Göteborgs kommun. Jag skulle vilja kalla den här paragrafen för lex Göteborg. Tio år i skolan
På frågan vilken förändring Björklund är mest nöjd med lyfter han fram den förstärkta rätten till extra hjälp när skolarbetet går trögt. -Jag är väldigt nöjd med att vi får en mycket stark rätt för elever med svårigheter att få stöd och hjälp och att föräldrar som inte tycker att hjälpen är tillräcklig kan överklaga. Ett annat förslag innebär att de elever som gått om ett år i grundskolan får förlängd skolplikt, så att de inte kan hoppa av vid 16 års ålder som i dag. Men Jan Björklund vill inte svara på om det innebär att det individuella programmet på gymnasiet skrotas. Besked kommer först till hösten, då frågan utretts ytterligare. Obesvarade frågor
En annan obesvarad fråga är om elever ska få rätt att överklaga betyg. Där är regeringen inte överens, och har valt att utreda vidare. Likaså frågan om skolbarn ska kunna välja mellan att börja skolan på höstterminen eller vårterminen. Detta irriterar Maria Stockhaus (M), ordförande i Sveriges kommuner och landstings utbildningsberedning: -Vi hade hoppats att regeringen skulle öppna möjligheten för flexibel skolstart. Det är en stor besvikelse. Det fanns ju med i Alliansens skolpolitiska program inför valet. En av de tyngsta delarna i skollagen, den om vilka behörighetskrav som ska ställas på lärare, saknas också. Regeringen har valt att lägga fram ett samlat förslag om ny lärarutbildning, anställningskrav och eventuellt lärarlegitimation i höst. "Inte komplett"
-Jan Björklund slår sig för bröstet. Men det här är ju inte en komplett skollag, när det är saker som fortfarande utreds, säger Marie Granlund, Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson. Och Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, instämmer. -Detta är ingen skollag. Ingen skulle komma på tanken att lägga fram en sjukvårdslag utan att nämna läkarna, säger hon.
-Antingen är man inte överens, eller så släpper finansministern inte till pengar. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är inte förvånad över att besked dröjer. -Vi vet ju att det är ekonomisk kris. Frågorna om behörighet och legitimation är dyra saker och väldigt svåra att lägga förslag på i den här ekonomiskt tuffa tiden. Det är där det sitter, säger Eva-Lis Sirén.
TT |
SVT Play
Torsdag 9 februari 2012
