Fyra förklaringar till sämre skolresultat
|
|
Publicerad 25 september 2009 - 11:37
Uppdaterad 25 september 2009 - 19:13
|
Segregation, kommunalisering, sortering och det allt mer ökade individuella ansvaret på eleverna förklarar den vikande trenden i svenska elevers skolresultat. Skolverket har nu för första gången låtit en grupp forskare från Göteborg, Uppsala och Växjö försöka förklara varför de svenska elevernas kunskaper i framför allt matte, NO och läsförståelse bara blir sämre och sämre i internationella studier. En nedgång som började bli tydlig i mitten på 1990-talet. Fritt skolval en orsak
Sedan mitten av 1990-talet har bostadssegregationen ökat; det i kombination med det fria skolvalet gjorde att skolorna blev mer och mer homogena. Det blev allt vanligare att elever med likartad bakgrund samlades på samma skola. Med eleverna följde naturligtvis också föräldrarna, vars utbildningsnivå och förmåga att engagera sig i sina barns studier påverkade resultaten. Sorteringen mellan skolor med högre prestationsnivå och skolor med elever som hade det allt svårare blev tydligare. De mindre lyckligt lottade skolornas resultat blev tydligt sämre, något som förstärktes av att kamraternas och lärarnas förväntningar på elevers prestationer också sänktes. Det startade en negativ spiral. Mer individuellt arbete
En allt mer tydlig pedagogisk inriktning på individuellt arbete och mer ansvar på de enskilda eleverna har gjort att fler elever inte klarar av att hålla kunskapsnivån uppe själva. I rapporten beskriver man det som en tydlig förskjutning av ansvar från skolan till eleven och från läraren till hemmet. Långt ifrån alla elever klarade av introduktionen av den nya lärarrollen med allt större fokus på att vara handledare vid elevernas individuella studier. Stora ekonomiska skillnader
När skolan kommunaliserades blev också resurserna mellan skolorna olika beroende på hur mycket resurser som de olika kommunerna avsatte. Den kommun som avsätter mest pengar per elev satsar dubbelt så mycket som den kommun som lägger minst pengar. Skolor med sämre resultat får enligt rapporten inte en tillräcklig kompensation för att kunna hjälpa eleverna. Effekten av de förändringar som tas upp i rapporten är att skolan blivit allt mindre likvärdig. Klasskillnaderna och de geografiska orättvisorna bara ökar. Stöd från hemmet har fått större betydelse för elevernas möjligheter att nå bra resultat eftersom skolan blivit allt sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar. Allt detta sammantaget har gjort att medeltalet för kunskapsnivåerna i landet konstant blivit allt sämre. Daniel Furman
Allmän- och socialreporter, SVT |
SVT Play
Onsdag 10 februari 2010
