Så gjorde vi granskningen

Publicerad 11 oktober 2009 - 16:58 Uppdaterad 11 oktober 2009 - 17:10

I en serie inslag granskar Rapport den privata ungdomsvården i Sverige. Så här gick det till när vi gjorde vår granskning.

Vi började med att ta fram uppgifter om vilka bolag som bedriver heldygnsvård för barn och unga med sociala- eller missbruksproblem. Skatteverket tilldelar alla företag och offentliga verksamheter en speciell kod utifrån vilken verksamhet de bedriver, en så kallad SNI-kod (SNI står för Svensk Näringsgrensindelning). Via en databastjänst hos kreditupplysningsföretaget UC hämtade vi uppgifter om alla företag med två specifika SNI-koder:

87 90 10 Heldygnsvård för barn och unga med sociala problem
87 20 20 Boende med särskild service för barn och ungdomar med missbruksproblem

Hög grad av privatisering
En klar majoritet av alla verksamheter som bedriver heldygnsvård för barn och unga med sociala- eller missbruksproblem är aktiebolag, följt av enskild näringsverksamhet och handels- och kommanditbolag.

Dessa tre företagsformer står för 92 procent av samtliga verksamheter.

Eftersom vi var intresserade av att ta reda på lönsamheten bland de privata företagen valde vi att endast ta med aktiebolagen i vår granskning. De andra företagsformerna, enskild näringsverksamhet och handels- och kommanditbolag, valde vi bort eftersom de inte har samma krav som ett aktiebolag att öppet redovisa sin ekonomi i en årsredovisning.

Omsättning på minst fem miljoner
Urvalet blev totalt 345 aktiebolag. För att kunna göra en närmare analys av bolagens lönsamhet valde vi att begränsa oss till de största bolagen, de med en omsättning på minst fem miljoner kronor per år. Vi valde också bort de bolag som inte hade ett HVB-tillstånd eller som hade en offentlig ägare. Kvar blev 109 privatägda aktiebolag med HVB-tillstånd och en omsättning på över fem miljoner kronor.

Via UC:s databas tog vi fram en lång rad bokslutsuppgifter och nyckeltal för de 109 företagen. Eftersom bolagens resultat kan variera en del mellan åren valde vi exempelvis att räkna fram den genomsnittliga rörelsemarginalen under de tre senaste åren. Detta för att få en bild av vilka företag som har en stabil lönsamhet över en längre tidsperiod.

Vi kompletterade också med uppgifter om exempelvis ägarförhållanden och aktieutdelningar från bolagens årsredovisningar och Bolagsverkets näringslivsregister.

Linda Larsson Kakuli, researcher

• Tweet