Privat ungdomsvård - en lönsam affär

Publicerad 11 oktober 2009 - 16:55 Uppdaterad 11 oktober 2009 - 17:07

Mer än fyra miljarder kronor om året. Det är den sammanlagda omsättningen för landets 500 ungdomshem, eller HVB-hem, för utsatta ungdomar. De drivs huvudsakligen i privat regi, något som kan vara en mycket lönsam verksamhet.

När en ung människa har psykiska eller sociala problem kan kommunen placera honom eller henne antingen hos en familj i ett familjehem, i öppenvård med stöd och hjälp på dagtid eller i ett ungdomshem, ett så kallat HVB-hem, under kortare eller längre tid.

90 procent drivs privat
Det finns mer än 500 HVB-hem, hem för vård och boende, i landet. 90 procent av dem drivs i privat regi, en privatisering som inleddes på 80-talet.

Marie Sallnäs, forskare vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms Universitet, har specialstuderat HVB-hemmen i många år.

-Det är ett extremt privatiserat fält om man jämför med andra delar av välfärdsapparaten. Det har inte rests några hinder, det har funnits möjlighet att etablera privata verksamheter och det är väldigt många som har gjort det, säger hon.

Lönsamheten god
Många HVB-hem drivs i företagsform som aktiebolag och det kan vara en lönsam verksamhet. En plats på ett hem kostar ofta mellan 3.000-4.000 kronor per dygn, vilket motsvarar en dryg miljon om året.

Vår granskning visar att av alla aktiebolag som driver HVB-hem har en omsättning på över fem miljoner kronor om året. De 109 bolagen omsatte tillsammans 1,4 miljarder kronor och gjorde ett rörelseresultat på 104 miljoner kronor, vilket motsvarar sju procent av omsättningen.

27 av dessa företag har haft en mycket god lönsamhet på över 10 procent de senaste tre åren.

Begränsade valmöjligheter
Så det går att tjäna pengar på den privata HVB-hemsmarknaden. Men är det en fungerande marknad som när det gäller skola och sjukvård?

-Man kan fråga sig vem som är kunden. Socialtjänsten köper vården men de som faktiskt får vården är de barn och ungdomar som placeras och deras familjer. Den grundläggande tanken med marknaden är ju att om man är missnöjd som kund så kan man välja en annan. Den möjligheten är oerhört begränsad för de som är berörda, säger Marie Sallnäs.

I morgon kommer nästa del av Rapports granskning av den privata ungdomsvården. Då ställer vi frågan: Hur vet vi vad vi får för pengarna?

Reporter: Lars Borgnäs
Research: Linda Larsson Kakuli
Webbearbetning: Frida Pettersson Normark

• Tweet