Dålig kontroll av dyr ungdomsvård

Isabelle fick armen bruten på HVB-hemmet

Publicerad 12 oktober 2009 - 14:16 Uppdaterad 12 oktober 2009 - 18:02

Kommunerna betalar 4,5 miljarder per år till de privata HVB-hemmen för att de vårdar utsatta ungdomar. Men trots att många vårdföretag gör goda vinster, som vi berättade i går, är det okänt vad vården har för kvalitet.

Hon skar sig och åt glas. I dag 20-åriga Isabelle Olsson Strömgren bodde två och ett halvt år på HVB-hem för att behandlas för sitt självskadebeteende.
-Istället för att ge en ett verktyg till att komma ur det där beteendet så förbjöd dom mig det istället, säger hon.

"Tandlös tillsyn"
HVB-hemmen, hem för vård och boende för utsatta ungdomar, som till 90 procent drivs i privat regi, säljer sina tjänster med olika behandlingsprogram till kommunerna, Pris: mellan 3.000 och 4.000 kronor per vårdplats och dygn.

Den löpande tillsynen av HVB-hemmen har hittills landets
Marie Sallnäs. länsstyrelser ansvarat för, men Socialstyrelsen tar över efter nyår. Kontrollen har haft stora brister menar Marie Sallnäs, forskare vid Stockholms universitet:

-Problemet har varit att tillsynen inte har utövats tillräckligt ofta. Man har inte talat med de barn och ungdomar som det faktiskt gäller och har haft för dåliga sanktionsmöjligheter. Det har allmänt sett varit en för tandlös och svag tillsyn, säger Marie Sallnäs som har specialstuderat HVB-hemmen i många år.

"Oacceptabla kränkningar"
Också lönsamma vårdföretag kan ha allvarliga brister. Företaget Sisyphos som driver HVB-hemmet Boberg utanför Borlänge har enligt vår granskning tillhört de mest lönsamma företagen i branschen. Bolaget har haft en rörelsemarginal på 17 procent de senaste tre åren.

Men när Isabelle vistades där fick hon en armbåge bruten i en upphetsad situation. Efter utredning riktade Socialstyrelsen skarp kritik mot Sisyphos för vad man kallade "oacceptabla kränkningar" och menade att verksamheten inte uppfyllde kraven på en kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.

-Man känner sig otroligt maktlös som förälder. Jag säger efteråt att jag borde litat mer på min magkänsla, men det här är ju professionella människor som jobbar med ungdomar. Man tror ju att de vet vad dom gör, säger Isabelles mamma Annelie Strömgren.

Kontrollen ligger efter
HVB-hemmen är den mest privatiserade delen av välfärdsapparaten, och samhället har inte hängt med i utvecklingen, menar Marie Sallnäs:

-Det har gått fort och det har gått långt och den samhälleliga kontrollapparaten har legat långt efter. Det är först i dag som vi har ett register över vilka HVB-hem som finns och först nu kommer förslag på en nationell tillsynsmyndighet.

Isabelle vill se framåt
-Det känns rätt så bortkastat. Hon har inte kommit längre i livet för att komma ut i arbetslivet och bli kvitt sina problem, säger Isabelles pappa Björn Olsson.

Nu försöker Isabelle blicka framåt:
-Jag vill bli fotograf eller författare, säger hon.

Företaget Sisyphos ledning har avböjt att låta sig intervjuas. De säger till Rapport att de inte kan kommentera enskilda fall men att företaget i sin verksamhet "haft möjlighet att hjälpa ett inte oväsentligt antal barn och ungdomar till ett bättre liv." Läs hela Sisyphos svar här intill.

Reporter: Lars Borgnäs
Research: Linda Larsson Kakuli
Webbearbetning: Frida Pettersson Normark

• Tweet