Få följer upp vårdens resultat

Socialstyrelsen gav bara ett av 400 hem godkänt

Publicerad 13 oktober 2009 - 14:22 Uppdaterad 13 oktober 2009 - 18:10

En plats på de privata ungdomshemmen, de så kallade HVB-hemmen, kostar kommunerna mellan 3.000 och 4.000 kronor per dygn. Men vad gör hemmen egentligen för nytta för ungdomarna? Det är det i stort sett ingen som vet.

4,5 miljarder kronor av kommunernas pengar går varje år till vård av utsatta ungdomar i HVB-hem, hem för vård och boende, som till 90 procent drivs i privat regi.

Bara ett hem utvärderar regelbundet
Men när Socialstyrelsen genomförde en stor så kallad nationell tillsyn visade det sig att av nära 400 undersökta HVB-hem kunde bara ett enda visa upp en regelbunden utvärdering av sina resultat. Något som Socialstyrelsen är mycket kritisk mot:

-Själva grunden för hela behandlingen är ju att hjälpa och stötta de här barnen så att de kommer ut i samhället och kan klara sig bra på egen hand. Om man inte utvärderar de insatser de får så vet man ju inte om de fungerar, säger Anne Holmberg som är chef för social tillsyn på Socialstyrelsen.

Heltidstjänst för utvärdering
Det enda företag som fick godkänt i granskningen heter Magelungen och ligger på Söder i Stockholm.

-Vi är ett personalägt företag vilket innebär att vi inte har vinstmaximering som mål. Vår vinst är till för att fortsätta utveckla företaget, säger Mia Hübinette, vice vd på Magelungen.

Magelungen driver två HVB-hem. Hit kommer ungdomar som ofta har bakgrund i psykiatrin ? med självskadebeteende, ångestproblematik och social isolering.

Företaget har satsat på en heltidstjänst för utvärdering och uppföljning under behandlingstiden. Man bedriver också forskning med enkäter till ungdomarna tre år efter behandlingen. Syftet är att kunna utveckla sina egna behandlingsmetoder.

-Vi har hållit på med det i så hemskt många år, så för oss är det självklart. Vi måste ju veta om det vi gör är meningsfullt. Det är jätteviktigt, säger Mia Hübinette.

Många ungdomar blev hjälpta
Tre år efter behandling ligger självbilden hos de ungdomarna som vårdats på Magelungen mycket nära vanliga ungdomars självbild.

-Utvärderingen visar att ungdomarna uppger att de blivit hjälpta, de flesta försörjer sig själva och har inte så mycket kontakt med öppen eller sluten psykiatri. Det är väldigt upplyftande för oss, säger Mia Hübinette.

Magelungens lönsamhet ligger kring sex procents rörelsemarginal - en bra bit under de allra mest lönsamma företagen i branschen.

-Det måste vara en avvägning - man måste göra resultat för att kunna utvecklas vidare. Men man måste också ha långsiktighet. Hos oss är vi väldigt många aktieägare som äger lika mycket. Det borgar för långsiktighet, säger Mia Hübinette.

Reporter: Lars Borgnäs
Research: Linda Larsson Kakuli
Webbearbetning: Frida Pettersson Normark

• Tweet