Klart för Lissabonfördraget

Publicerad 3 november 2009 - 16:07
Uppdaterad 3 november 2009 - 19:55

Tjeckiens president Vaclav Klaus har skrivit under Lissabonfördraget.
Nu väntar full dragkamp om de nya toppjobb som införs när EU:s nya regelverk träder i kraft.

Lissabonfördraget

5/11 Lissabonfördraget klart 1 december
4/11 Signal för fortsatt utvidgning
3/11 Piratpartist blir yngst i EU-parlamentet
3/11 Snabbguide: Detta är Lissabonfördraget
3/11 Tjeckien godkänner EU-fördraget
29/10 Nu ska Tjeckien pressas in i fållan
27/10 Tjeckisk domstol prövar Lissabonfördraget
23/10 Klaus "nöjd" med tjeckiska undantag
11/10 Reinfeldt har retat upp Klaus
9/10 Klaus vill ha undantag för tyskar
8/10 Tjeckien villkorar underskrift
8/10 Oklart om polskt godkännande av Lissabonfördrag
3/10 EU blickar mot Prag efter Irlands ja
3/10 Irland: Cowen bekräftar ja-seger
3/10 Regeringen välkomnar Irlands ja
3/10 Irland: Minister bekräftar ja till fördraget
3/10 Fördel ja-sidan efter Irlands EU-val
30/9 Tjeckien hotar försena EU-fördrag
30/9 Ja-sidan leder - Tufft för nej-sidan
28/9 Nytt EU-fördrag kan dröja
25/9 Irland: Ja till EU-fördraget leder
18/9 EU-fördraget kan godkännas
7/9 Tyskland röstar om Lissabonlagar
8/7 Irländsk folkomröstning 2 oktober
30/6 Rädsla för brittisk folkomröstning
30/6 Tyskland godkänner inte Lissabonfördraget nu
19/6 "Nästa gång säger Irland ja"
6/5 Reinfeldt: Glädjande besked
6/5 Tjeckiskt ja till EU-fördrag
25/3 Tjeckien-kris har ingen effekt på EU
18/3 CDU vill göra paus i EU-utvidgning
10/2 Lissabonfördraget prövas på nytt
11/1 Irland: Majoritet för EU-fördraget
12/12 2008 Premiärministern kallad "fegis"
12/12 2008 EU-garantier till Irland
12/12 2008 EU: Irland fick stöd för krav
26/11 2008 Viktigt tjeckiskt ja till EU-fördrag
21/11 2008 Riksdagens ja får kritik
20/11 2008 Ja till Lissabonfördraget
20/11 2008 Riksdagen väntas anta EU-fördrag
27/7 2008 Irlands motstånd till EU-fördrag ökar
21/7 2008 Protester mot Sarkozy i Dublin
17/7 2008 Storbritannien antar Lissabonfördraget
15/7 2008 Sarkozy vill att Irland röstar igen
10/7 2008 Sarkozy lovar lösa fördragskrisen i EU
1/7 2008 Skriver inte på Lissabonfördraget
27/6 2008 Österrike talar om folkomröstning
20/6 2008 Irlands nej kan stoppa EU-utvidgning
20/6 2008 Tjeckisk tvekan bekymmer på toppmötet
20/6 2008 EU-toppmötet ger Irland andrum
16/6 2008 Färre EU-ledamöter för Sverige
16/6 2008 S-ledningen oense om EU-fördraget
16/6 2008 EU-ministrar i möte om Irlands nej
16/6 2008 Johansson ska ta strid om EU-fördraget
13/6 2008 Bildt: Sverige ratificerar ändå
13/6 2008 Nej-seger i Irlands EU-omröstning
13/6 2008 Peter Eriksson: Stoppa EU-fördraget
13/6 2008 Nej till EU-fördraget i Irland
13/6 2008 Spänd väntan på irländsk EU-omröstning
13/6 2008 Irland: Cirka 40 procent röstade
12/6 2008 Oviss utgång när Irland folkomröstar
12/6 2008 Grekland: Ja till Lissabonfördraget
10/6 2008 EU-fördrag hänger på skör tråd
8/5 2008 Fler ja till EU:s Lissabonfördrag
29/4 2008 Österrike erkänner EU-fördraget
13/12 2007 EU:s nya fördrag undertecknat
19/10 2007 Klart med nytt EU-fördrag

Fler...

På tisdagsmorgonen gav den tjeckiska författningsdomstolen klartecken till EU:s nya fördrag. Därmed fanns inte längre några hinder för landets president Vaclav Klaus att ratificera det.

Om ratifikationen lämnas in före den 15 november kan fördraget träda i kraft redan från den 1 december. Annars är det den 1 januari som gäller. Men det viktiga nu är enligt Reinfeldt att fördraget är påskrivet. Han välkomnade Klaus signatur:

- Det är en oerhört lång process som vi har arbetat väldigt hårt med. Nu är den på plats och när väl Tjeckien lämnar in de här särskilda ratifikationsinstrumenten i Rom så kommer fördraget att träda i kraft vid efterföljande månadsskifte, säger Fredrik Reinfeldt till SVT:s korrespondent i Washington.

Vad får det här för konkreta effekter för unionen?

- Med Lissabonfördraget på plats får vi en starkare röst i världen, vi blir mer demokratiska och bättre fungerande helt enkelt, säger Reinfeldt till Rapport.

Nytt toppmöte
Det innebär också att han snart kommer att kalla till ett nytt extra toppmöte i november för att göra upp om posterna. Något datum är dock inte spikat ännu. Det får avgöras av de samtal som han nu ska ha med de övriga EU-ledarna.

Eftersom Reinfeldt efter toppmötet med USA i Washington åker till ett nytt toppmöte mellan EU och Indien i Delhi är det oklart när han på allvar kan inleda samtal med sina kollegor.

Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair var länge tippad som EU-president, med uppgift att leda arbetet i Europeiska rådet, där stats- och regeringscheferna möts. Men på senare tid har stödet för honom svalnat.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt att hon kan tänka sig någon från ett litet medlemsland och Beneluxländerna för fram sina premiärministrar Herman van Rompuy, Jan Peter Balkenende och Jean-Claude Juncker.

Även Fredrik Reinfeldt finns med i förhandsspekulationerna, liksom Paavo Lipponen och en lång rad nuvarande och tidigare premiärministrar och presidenter.

Svensk kommissionär
Posten som utrikesminister är i sin tur avgörande för hur EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kan forma sin nya kommission, eftersom utrikesministern också blir vice ordförande i EU-kommissionen.

Hittills har runt 20 EU-länder meddelat Barroso vem de vill ha som kommissionär och vilken portfölj de vill få ansvar för. Sverige hör inte till dem, men nu finns inte längre några formella hinder att utse efterträdare till Margot Wallström.

Reinfeldt vill inte säga om regeringen redan har bestämt sig för vem Sverige vill ha som kommissionär. Arbetet med att utse en svensk kommissionär kommer först efter det att de tre höga posterna är avklarade.

Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin kräver partiöver-läggningar om posten.

"Vi förväntar oss en öppen process och dialog kring utnämningen på samma sätt som skedde under den förra regeringen. När ett fördrag nu snart finns på plats kan samrådet inledas och vi förväntar oss att kallas till ett sådant möte inom kort", hälsade Sahlin i ett skriftligt uttalande på tisdagen.

Fakta: Detta har hänt sedan 2001

2001Konvent om EU:s framtid, med representanter från EU-parlament, nationella parlament och regeringar.

2003Konventet presenterar förslag till "Konstitution för Europa".

2004Medlemsländernas regeringar enas om ett "konstitutionellt fördrag".

2005I folkomröstningar säger Frankrike och Nederländerna nej till fördraget, 18 medlemsländer godkänner, medan sju länder ? bl.a. Sverige - inte tog ställning.

2007 EU-toppmöten med regeringscheferna antar ett omarbetat "reformfördrag" eller "Lissabonfördraget"

2008 Folkomröstning i Irland säger nej till fördraget
Sveriges riksdag godkänner fördraget i november

2009 Irland utlovas garantier om att självt få besluta om aborter, skatter mm
Andra folkomröstning i Irland säger ja till fördraget
Tjeckien får undantag från stadgan för medborgerliga rättigheter.
Tjeckiens president undertecknar fördraget ? alla 27 medlemsländer har godkänt det

EU:s tidigare fördrag

1957 Rom-fördraget grundar Europeiska ekonomiska gemenskapen

1986 Enhetsakten med gemensam inre marknad

1993 Masstricht-fördraget ? Europeiska unionen ? samarbete om utrikespolitik, polissamarbete, valutaunion m.m.
Danmark röstade först nej, men efter undantag för bl.a. valutaunionen röstade Danmark ja i en andra folkomröstning

1997 Amsterdam-fördraget ? samarbetet med rättsliga frågor och utrikespolitiken stärks

2000 Nice-fördraget ? regler för EU med 27 medlemmar
Irland röstade först nej i en folkomröstning, men godkändes i en andra folkomröstning.
Nice-fördraget är det som gäller idag för EU:s beslutsfattande