Så många går inte ut gymnasiet

Rapport: Skolans resursbrist en myt

Publicerad 4 november 2009 - 14:37 Uppdaterad 4 november 2009 - 19:05

Allt fler elever underkänns i ett eller flera ämnen - trots ökade resurser och oförändrad lärartäthet. Det visar en granskning som presenteras i boken Den orättvisa skolan.

Mellan åren 1998 och 2008 har andelen kommuner där fler än en fjärdedel av eleverna går ut grundskolan med underkänt i ett eller flera ämnen nära fördubblats, från 22 procent till 43 procent.

Granskningen, som presenteras i boken Den orättvisa skolan på onsdagen, visar också att andelen elever som inte får godkänt i kärnämnena ökat med nästan 30 procent under samma period.

-Det är inte eleverna det är fel på, utan det är kvalitetsskillnader i skolan, konstaterar Monica Renstig, ekonomijournalist och en av författarna bakom boken.

Skillnaderna är dessutom stora mellan olika skolor inom samma kommun, och mellan olika kommuner.

Resurser inte problemet
I Stockholm och Göteborg finns det skolor där alla elever klarar godkänt i samtliga ämnen, och skolor där så många som 69 procent av eleverna får underkänt i något ämne.

I Kalix saknade 43 procent av eleverna som gick ut nian förra året fullständiga betyg, men i närbelägna Överkalix var motsvarande siffra bara drygt två procent.

-Det är oacceptabelt stora skillnader som ökar hela tiden. Och ingen ställer sig frågan "varför är det så? Gör vi något fel?", säger Monica Renstig.

Enligt granskningen har den negativa utvecklingen inget att göra med varken resurser eller för stora klasser. Sedan 1993 har grundskolan nämligen fått åtta procent mer i ökade resurser i fasta priser. Då satsade kommunerna i genomsnitt 73 244 kronor på varje elev per år, 2007 var siffran 79 200 kronor.

Mer tid med eleverna
Lärartätheten ser dessutom likadan ut som 1993 - varje lärare undervisar i snitt 12 elever.

För att komma till rätta med de allt sämre prestationerna och skillnaderna mellan skolor och kommuner föreslås en rad åtgärder. Bland annat att lärarnas tid med eleverna måste öka, liksom kvalitén på lärarna, vilket ska ha större betydelse för elevernas resultat än mängden resurser som sätts in i skolan.

Granskningen har även gjorts av Stefan Fölster och Anders Morin, chefsekonom respektive ansvarig för välfärdspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv.

Lärarfacken invänder
-Om Svenskt Näringsliv menar att lärare arbetar för lite har de helt fel, för arbetstiden går inte ihop. Man ska veta att lärare finns på plats hela den tid eleverna är i skolan. Men i dag gör ju lärare mer av allt, och man tvingas lägga mycket tid på sådant som inte är kärnan i uppdraget - att undervisa. Lärare tvingas vara allt från vab-poliser till vaktmästare, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Men även hon efterlyser en diskussion om hur skolans resurser används.

-Mer och mer resurser ger inte bättre resultat, styrning av resurser dit de behövs mest är det viktiga. Hälften av våra lärare har ingen diskussion med sina chefer om vad tiden används till. Det skulle inget privat företag acceptera, säger Sirén.

Även Lärarnas Riksförbund ger författarna rätt i att det behövs bättre kontroll och styrning av skolan. Men ge er inte på lärarnas arbetstidsavtal, menar LR-ordföranden Metta Fjelkner.

"Man vill att lärarna ska arbeta i skolbyggnaden under hela sin arbetstid. I stället för att fokusera på lärares arbetstidsavtal borde ekonomerna hjälpa till att få bort de obehöriga lärare som arbetar i skolan", skriver hon i ett pressmeddelande.

Hon vänder sig också emot påståendet att klasstorleken inte spelar någon roll.

"Enda sättet att skapa mer elev-lärartid är att göra klasserna mindre", säger Fjelkner.

TT