Apoteksförsäljning kritiseras
|
|
Publicerad 9 november 2009 - 17:38
Uppdaterad 9 november 2009 - 20:49
|
Priset är för lågt och regeringen gynnar riskkapitalister hävdar Socialdemokraterna. Men regeringen är nöjd med prislappen för apoteken och får grönt ljus av Handelns utredningsinstitut (HUI).
När staten säljer sina apotek är det kapitalets främsta företrädare som tar över. Tre av de fyra köparna är riskkapitalbolagen Altor, Segulah och Wallenbergs Investor Growth Capital. Riskkapitalbolagen och männen bakom dem har formligen badat i pengar de senaste åren. Förmögenheter på över 100 miljoner kronor och årliga förtjänster på tiotals miljoner kronor hör till vanligheten för de män (det är nästan bara män) som figurerar närmast toppen. Vinsterna hämtas hem genom att till hög belåning köpa ut mogna företag, stycka upp dem, rationalisera och sedan efter fyra-fem år sälja med god vinst. "Segulah har en målsättning att fördubbla vinsten i de bolag vi äger", skriver bolaget på sin hemsida. "Så här långt har Altors strategi varit framgångsrik med en fördubblad rörelsevinst i företag som ägts mer än två år", skriver Altor på sin hemsida. Investerarna, ofta pensionsförvaltare och statliga AP-fonder, plockar hem runt 80 procent av vinsten, resten delar riskkapitalbolagens anställda på. (TT) Storaffären blev klar på måndagen efter en längre tids förhandlingar. Riskkapitalbolag, Investor och KF finns med bland de fyra företagsgrupper som nu får ta över 465 apotek för 5,9 miljarder kronor. De sålda apoteken omsätter runt 16 miljarder kronor. Socialdemokraternas taleskvinna i vårdfrågor Ylva Johansson tycker att priset är misstänkt lågt, eftersom apotek med en omsättning på 16 miljarder kronor säljs för mindre än 37 procent av omsättningen. Hon anklagar regeringen för att gynna riskkapitalister och befarar att de nya ägarna lockas av att göra ett klipp. Snabba vinster -Jag noterar att inga av de stora läkemedelskedjorna finns med utan att det huvudsakligen handlar om riskkapitalbolag bland köparna. De är ofta kortsiktiga ägare som vill se snabba vinster och som sedan lämnar ägandet, säger Ylva Johansson. -Apoteksservice i glesbygd är bara garanterad i tre år, sedan är det fritt fram att lägga ned de apotek som inte bedöms som tillräckligt lönsamma. Hon får visst medhåll av Per Båtelson, styrelseordförande för Apoteket AB fram till i september då hela styrelsen sparkades efter en tvist om regeringens ägardirektiv. -Jag tycker att det här priset ligger under mina förväntningar, säger Per Båtelson. Mothugg Men har får mothugg av HUI-ekonomen Per Hortlund som på Farmacevtförbundets uppdrag förra året utredde avregleringen av apoteksmarknaden. -Min bedömning är att priset är rimligt, säger Per Hortlund. -Medelapoteket tjänar runt en miljon kronor efter skatt och tittar man på slutsatserna i vår utredning om bland annat framtida vinstflöden och ränta som köparna måste ha med i sin kalkyl så känns priset rimligt. Efter avregleringen av apoteksmarknaden i Norge ökade antalet apotek med 60 procent. Ökad tillgänglighet -Och när Ica och Åhléns och några andra aktörer kommer in på marknaden kommer det att pressa ned omsättningen för de bolag som nu köpt in sig på den svenska apoteksmarknaden, säger Per Hortlund. Socialminister Göran Hägglund är nöjd med priset och betonar att syftet med privatiseringen är att öka tillgängligheten. -Priset ligger ett par miljarder över det golv som sattes som lägsta möjliga utfall, säger Göran Hägglund. TT: Finns det en risk att apotek läggs ned i fall de inte anses tillräckligt lönsamma? -Inte under den tid som är överblickbar. Ägarna har åtagit sig att driva apoteken i tre års tid, sedan finns det tillfälle att prata om detta igen, säger Hägglund. TT |