Sverige utlovar miljarder i klimatpengar

Publicerad 9 december 2009 - 13:59 Uppdaterad 9 december 2009 - 17:11

De fattigaste länderna kräver stora summor pengar för att kunna anpassa sig till klimatförändringarna. Sverige lovar att bidra med 2,6 miljarder kronor per år under 2010-2012, men de tas delvis från biståndet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt utfärdade löftet inför torsdagens EU-toppmöte i Bryssel. Där väntas flera andra länder, men inte alla, följa Sveriges exempel. Bidrag är frivilliga. Det svenska EU-ordförandeskapet hoppas få fram mellan 10 och 20 miljarder kronor från EU till 2012, att ta med sig till klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Britterna har lovat tre miljarder kronor under de tre åren.

Tas ur bistånd
Sannolikt kommer Sverige att vara ett av de EU-länder som bidrar med mest pengar. Bidraget ska hjälpa de minst utvecklade länderna att anpassa sig till klimatförändringar som bland annat leder till översvämningar och torka.

Det finns dock en rädsla för att de rika länderna ska ta pengar från redan utlovat bistånd. Reinfeldt medger att pengarna, som redan finns avsatta i statsbudgeten i form av klimatbistånd, delvis kommer från biståndet. För det får han kritik från oppositionen i riksdagen. Reinfeldt kontrar med att Sverige under många år varit en av få länder som klarar FN:s biståndsmål.

Med pengar på bordet i Köpenhamn blir det lättare för den fattiga världen att gå med på ett avtal, är tanken. EU bedömer att den rika världen måste ställa upp med 50-70 miljarder kronor per år för omedelbara anpassningsåtgärder, så kallade snabbstartspengar. Bland andra USA väntas också öppna plånboken.

På sikt behövs betydligt mer pengar till klimatanpassning och utsläppsminskningar i u-länder. EU har bedömt att åtgärderna kostar omkring 1 000 miljarder kronor per år från 2020. Från andra håll, till exempel FN, talar man om mer än dubbelt så höga siffror. Men bidragen till den långsiktiga finansieringen väntas inte bli klar i Köpenhamn.

Extra EU-toppmöte?
En viktig fråga blir däremot vem som ska ha kontroll över pengarna. Storbritannien, Australien, Norge och Mexiko väntas föreslå att en global "grön fond" inrättas.

EU försöker också få fart på förhandlingarna genom att locka med att höja sitt utsläppsminskningsmål från 20 till 30 procent år 2020 jämfört med 1990. Villkoret är att andra stora ekonomier kommer med jämförbara åtaganden. Ett extra EU-toppmöte eller EU-miljöministermöte kan komma att hållas i Köpenhamn för att ta ställning till en sådan höjning. För det krävs dock att de liggande buden, främst från USA, höjs, påpekar Reinfeldt.

-Vi får se, det är ingen idé att ta ut detta i förskott, säger han.

TT

• Tweet